För att uppnå Parisavtalets 1,5-gradersmål måste runt hälften av utsläppsminskningarna komma från minskad konsumtion. Detta framgår av det europeiska forskningsprojektet EU 1,5° Lifestyles. Enbart den gröna omställningen i industrin räcker inte för att nå klimatmålen.

Forskningen visar hur Europas samhällen kan ställa om till hållbara livsstilar i linje med 1,5-gradersmålet, och pekar på att det inte bara behövs betydande förändringar i människors beteenden, men också strukturella reformer för att effektivt motverka klimatförändringarna.

Utifrån omfattande studier med medborgare i flera europeiska länder har forskningsprojektet identifierat de faktorer som hindrar individer från att ställa om till hållbara levnadsvanor, och sådana strategier som kan bidra till att realisera omställningen till livsstilar i linje med 1,5-gradersmålet.

Livsstilsvalen som ger störst klimatnytta

Genom fallstudier i fem europeiska länder – Sverige, Tyskland, Lettland, Spanien och Ungern – har forskningsprojektet identifierat de konsumtionsförändringar som har störst potential till klimatnytta. Utifrån detaljerade, unika beräkningar av ett stort antal konsumtionsförändringar har forskarna identifierat de 50 ändrade konsumtionsvanor som har störst klimatpotential, med fokus på resvanor, mat, boende och fritid.

Forskarna har beräknat hur privat konsumtion och individuella levnadsvanor behöver förändras för att vi ska kunna nå 1,5-gradersmålet.

Störst klimatnytta i Sverige: undvik bilen

Den enskilda förändring som har allra störst potential är att helt undvika fossildrivna transporter. Genom att välja cykel istället för bil, välja kollektivtrafik, byta ut sin bensindrivna bil mot en elbil, eller helt undvika bilkörning, kan en genomsnittlig person i Sverige minska sitt klimatavtryck med runt 25 procent.

För den som flyger mycket, har det dock störst klimatnytta att undvika flygresor. För en genomsnittlig person i Sverige ger det också stor klimatnytta att välja vegetarisk eller vegansk mat, eftersom rött kött är en väsentlig del av många svenskars diet. I de övriga studerade länderna ger det dock relativt sett större klimatnytta att se över sin bostad än det gör i Sverige, på grund av större andel fossilbaserad uppvärmning och sämre isolering.

Hur kan acceptansen för konsumtionsförändringar ökas?

Forskningen har också studerat vilken acceptans individer har för olika livsstilsförändringar, men också hur beslutsfattare kan öka acceptansen. Det finns betydligt högre acceptans för sådana förändringar av privat konsumtion som kräver en ekonomisk investering men inte beteendeförändringar, men som har relativt liten klimatnytta, som att installera solceller.

Däremot finns det betydligt lägre acceptans för sådana nya konsumtionsvanor som både är billiga och har stor klimatnytta, men kräver en förändring i beteende, som att bli vegan eller sluta köra bil.

En nyckelfråga som identifierats är vilka villkor som kan öka acceptansen för hållbara konsumtionsmönster. Tillgänglighet, bekvämlighet, och kunskapsnivå påverkar viljan till hållbara levnadsvanor. Högre tillgänglighet till växtbaserade livsmedel kan öka acceptansen för att ändra matvanor till vegetarisk kost, och acceptansen för att byta bilen mot kollektivtrafik kan öka både med fler ekonomiska incitament och fler möjligheter till distansarbete.

Mer styrande regler kan ha högre acceptans än beslutsfattare förväntar sig om reglerna är förutsägbara och uppfattas som socialt rättvisa. Acceptansen för tågsemester ökar om det finns fler restriktioner för flygresande. Det finns därför mycket som politiker och myndigheter kan göra för att öka acceptansen för de mest effektiva konsumtionsändringarna.

– Om vi ska nå Parisavtalets klimatmål, är det nödvändigt att drastiskt minska de konsumtionsbaserade utsläppen genom att människor ändrar sina konsumtionsbeteenden, säger professor Oksana Mont vid Internationella Miljöinstitutet, Lunds universitet, som leder den svenska forskningen inom projektet. Men detta avspeglas inte i den pågående gröna omställningen, som framför allt har fokus på att minska utsläppen genom ny teknik. Därför är det avgörande att vi får bättre förståelse för konsumenters preferenser, motivationer och acceptans av livsstilsförändringar. Vi behöver både förstå vilka förändringar av konsumtionsmönster som har störst potential att minska klimatpåverkan, och förstå hur samhället kan stötta individer att ändra sina vanor i vardagen. EU 1,5° Lifestyles har gett både forskare och beslutsfattare unik ny kunskap som behövs i klimatomställningen.

Ett samhällsansvar, inte bara ett medborgarnansvar

Ett huvudresultat från forskningen är att det är avgörande att samhället tar ansvar för att stötta medborgarna att göra hållbara livsstilsval. Forskningen identifierar att det finns mycket stora samhällsutmaningar som försvårar för medborgare att göra hållbara livsstilsval.

Den främsta är den rådande strävan efter tillväxt, där BNP prioriteras över miljöhänsyn och socialt välmående, och därmed driver på ohållbar konsumtion. Andra stora utmaningar är motstridiga politiska styrmedel, och starka särintressen från fossilberoende industrier som ofta påverkar politiska beslut och förhindrar nödvändiga förändringar.

– Vår forskning visar att 1,5°C-målet inte bara handlar om individuellt ansvar för att förändra konsumtionsmönster, säger Oksana Mont. Det krävs också ett större ansvar från samhället för att överkomma de verkligt grundläggande strukturer som förhindrar individer från att göra hållbara val.

– Men även om det finns stora och fundamentala utmaningar, är det också viktigt att politiker stöttar medborgare i vardagen, genom att göra hållbara levnadsvanor mer tillgängliga, överkomliga och bekväma jämfört med ohållbara produkter, avslutar Oksana Mont.

Foto: kp yamu Jayanath