I en ny forskningsartikel av fil dr Jonas Grafström, vice vd vid Ratio, identifieras och kvantifieras de viktigaste barriärerna för att uppnå en cirkulär plastindustri. Genom att utveckla ett ekvationsbaserat ramverk ger studien en helhetsbild av de faktorer som påverkar övergången till en mer cirkulär ekonomi.

–  Tidigare forskning har till stor del varit fallstudiebaserad och saknat ett formellt matematiskt angreppssätt. Vårt ramverk kopplar samman ekonomiska, institutionella, teknologiska och sociala faktorer för att förstå hur de samverkar och påverkar plastindustrins möjligheter till ökad cirkularitet, säger Jonas Grafström.

Fyra huvudbarriärer identifierade

Studien kartlägger fyra huvudsakliga hinder för en cirkulär plastindustri:

Ekonomiska hinder – exempelvis prisrelationen mellan ny och återvunnen plast, samt investeringsbehov i återvinningsteknik.

Institutionella och regulatoriska hinder – såsom brist på tydlig lagstiftning och osäkerhet kring återvinningspolicy.

Teknologiska hinder – inkluderar begränsningar i sortering och återvinningskapacitet.

Sociala hinder – relaterade till konsumenters acceptans av återvunna material och deras beteenden kring återvinning.

Genom att utveckla 24 ekvationer, som sedan kondenseras till fyra huvudekvationer, ger studien en kvantitativ modell för att analysera och adressera dessa hinder.

Politiska implikationer och framtida forskning

Studien visar att barriärerna inte är isolerade – förbättringar inom ett område kan ha positiva effekter på andra. Till exempel påverkar tydligare reglering och ökad flexibilitet i återvinningslagstiftningen effektiviteten i marknadsdynamiken.

–  En av de viktigaste insikterna är att policyåtgärder måste anpassas efter nationella förutsättningar. Vår modell visar hur olika länder kan ha olika vikter på variabler beroende på marknadsförhållanden och teknologisk mognad, förklarar Grafström.

Vidare pekar forskningen på behovet av att minska osäkerhet i lagstiftningen och skapa ekonomiska incitament för att stimulera återvinning och investeringar i återvinningsinfrastruktur.

Mot en dynamisk modell

Studien erkänner att ekvationerna i sin nuvarande form är statiska och uppmanar framtida forskning att inkludera dynamiska och feedbackbaserade modeller. Detta skulle kunna ge en bättre förståelse för hur policyförändringar och teknikutveckling påverkar cirkulariteten över tid.

– Att förstå hur barriärer förändras och interagerar över tid är avgörande för att skapa effektiva och långsiktiga lösningar för en cirkulär plastindustri, avslutar Grafström.