Agrivoltaiska system, där solpaneler och jordbruk delar samma mark, pekas enligt ny forskning på Mälardalens universitet (MDU) ut som ett av de mest lovande sätten att förena livsmedelsproduktion och förnybar energi. Och nu växer intresset i Sverige.

Traditionellt har solcellsparker och jordbruk konkurrerat om tillgången till mark. Men i ettagrivoltaiskt system är solpanelerna monterade på speciella stödstrukturer som gör det möjligt för maskiner att bearbeta och för luft och regn att nå jorden. Det innebär att samma hektar mark kan producera både mat och elektricitet.

– Marken behöver inte användas antingen till solceller eller till odling. Den kan användas till båda, säger Pietro Campana, universitetslektor på avdelningen för hållbara energisystem på MDU och en av forskarna bakom studien.

Kan passa svenskt klimat – bättre än man tror

I länder med stark solinstrålning gynnar skuggan från panelerna grödorna. Även i Sverige kan det vara en fördel. Flera grödor, som potatis, sallat, spannmål och bär, tål eller gynnas av viss skuggning – särskilt under varma somrar och vid torka. Skuggningen kan också minska stress hos växterna, bevara markfukt och kräva mindre bevattning.

– Det är särskilt relevant i Sverige, där klimatförändringar innebär torrare somrar, fler värmeböljor och större variation i väder, fortsätter  Pietro Campana.

Stor energipotential – utan att ta mer mark

Enligt studien kan agrivoltaiska system globalt generera enorma mängder energi – vilket minskar konflikter med jordbruksproduktionen samtidigt som synergier utnyttjas. Om tekniken skalas upp i Norden beräknas den kunna bidra både till elektrifieringen av samhället och målen om fossilfri energi.

För svenska lantbrukare kan modellen innebära:

Extra intäktskällor från elproduktion

Skydd mot extremväder

Mindre vattenförbrukning

Stabilare produktion över tid

– Det här kan göra jordbruket mer motståndskraftigt både klimatmässigt och ekonomiskt, menar Pietro Campana.

Standarder saknas – men intresset ökar

Men trots lovande resultat återstår hinder. Agrivoltaiska installationer är ofta dyrare att bygga, och det saknas ännu standarder och svenska riktlinjer för hur marken ska klassas: är det fortfarande jordbruk – eller energimark? Dessutom krävs mer forskning om vilka grödor, panelhöjder och system som passar våra nordiska förhållanden bäst. Sist men inte minst hindras den största potentialen när det gäller elproduktion av problem som rör närhet till tillgängliga kraftledningar och tillgänglig nätkapacitet.

Intresset ökar dock snabbt. I flera europeiska länder har tekniken redan tagit fart, och i Sverige testas den i begränsad skala. Forskarna bakom studien menar att Sverige har ovanligt goda förutsättningar för agrivoltaik på grund av låg livsmedelssjälvförsörjning och höga mål för förnybar energi och elektrifiering.

– Tekniken kan bli ett viktigt verktyg i omställningen mot ett hållbart och robust samhälle, genom att tillhandahålla decentraliserad energiförsörjning och stödja landsbygdsområden, avslutar Pietro Campana.

Studien, “Scientific frontiers of agrivoltaic cropping systems”, publicerades nyligen i den prestigefyllda tidskriften Nature Reviews Clean Tehnology.