Ett unikt projekt i Upplands Väsby ska utvärdera om virtuella stängsel kan revolutionera betesdriften i våtmarker. Detta skulle kunna öka den biologiska mångfalden ordentligt. För första gången testas tekniken på vattenbufflar, en art som blir allt vanligare i Sverige.
– Virtuella stängsel kan öppna nya möjligheter för att bevara och sköta våra värdefulla våtmarker med betesdrift. Vattenbufflar är perfekta för att beta i dessa miljöer, men vi vet ännu inte hur de hanterar den nya tekniken, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF.
Våtmarker är livsviktiga för biologisk mångfald, men traditionella stängsel för att hålla betande djur på plats är dyra och svåra att sätta upp i dessa miljöer. Virtuella stängsel, som nyligen godkänts för nötkreatur och får i Sverige, möjliggör flexibel betesdrift utan fysiska stängsel. Nu testar RISE (Research Institutes of Sweden), på uppdrag av WWF, om virtuella stängsel kan vara en möjlig lösning att använda till vattenbufflar i våtmarksmiljö.
Projektet genomförs i en beteshage vid Fysingen i Upplands Väsby, där åtta vattenbufflar ska lära sig att förstå och reagera på virtuella gränser. Under ett antal veckor kommer forskare från RISE att övervaka hur djuren hanterar tekniken, både i torr och våt miljö.
– Resultaten kan ligga till grund för ett framtida godkännande av tekniken för vattenbufflar i Sverige, samt ge lantbrukare och markägare nya verktyg för att sköta våtmarker på ett mer hållbart sätt, säger Frida Petters, projektledare på RISE.
Resultaten från projektet ska sedan resultera i en vetenskaplig publikation för att bidra till det internationella kunskapsläget.
– Våtmarker är bland de mest hotade ekosystemen i Sverige. Om virtuella stängsel fungerar för vattenbufflar kan det underlätta för naturvården. Kunskap från detta projekt kan visa vägen för hur vi kan kombinera modern teknik med traditionell betesdrift för att gynna biologisk mångfald, säger Jenny Jewert.
Vattenbufflarna som testar de virtuella stängslen ägs av Naturgruppen AB.
– Vi på Naturgruppen är förstås väldigt glada över att få vara med och bidra i detta viktiga projekt och förväntansfulla på att få ta del av resultaten. Vi hoppas att det ska bli tillåtet med virtuella stängsel på vattenbufflar i närtid – vilket skulle skapa nya möjligheter för att byta ut maskiner mot betesdjur i våtmarker, säger Inga Birath von Sydow som är djuransvarig på Naturgruppen.
– Fuktängarna vid Fysingen är en av kommunens viktigaste ansvarsnaturtyper. Genom att testa virtuella stängsel för vattenbufflar hoppas vi hitta en lösning som gör det lättare att bedriva den betesdrift som krävs för att hålla fuktängarna i gott skick. Det här projektet visar hur modern teknik kan bli en nyckel för att lyckas med bevarandet av våra mest värdefulla naturmiljöer, något som i förlängningen även säkrar ett öppet och attraktivt landskap där våra invånare kan njuta av rika naturupplevelser, säger Henrik de Joussineau stadsträdgårdsmästare på Upplands Väsby kommun.
Fakta: Virtuella stängsel och vattenbufflar
Virtuella stängsel använder GPS och ljudsignaler för att hålla djur inom en bestämd yta, utan fysiska stängsel.
Vattenbufflar är särskilt lämpade för betesdrift i våtmarker, eftersom de trivs i blöta miljöer och bidrar till att hålla landskapet öppet.
Projektet genomförs i samarbete med Naturgruppen AB (som äger djuren), Upplands Väsby kommun (som äger marken) och RISE Research Institutes of Sweden AB (som står för forskningen), som är ett statligt forskningsinstitut.
BIld av Jürgen Bierlein
