9 av 10 svenskar, 88 procent, föredrar att köpa produkter av återvunnet material. Men när det kommer till att betala extra för miljövinsten är skillnaden mellan väljargrupperna stor. Det visar en ny undersökning från Återvinningsindustrierna.
– Vi har mängder med resurser i omlopp, men en försvinnande liten del tas tillvara i nya högkvalitativa produkter. Den här undersökningen visar att svenskarna vill ha en cirkulär ekonomi, men att de inte anser att det ska kosta mer. Det är en stark signal till både branschen och politiken att det är hög tid att satsa mer på återvunnet, säger Ellen Einebrant, vd på Återvinningsindustrierna.
En färsk Verian-undersökning gjord på uppdrag av Återvinningsindustrierna visar att 9 av 10 svenskar hellre köper produkter tillverkade av återvunnet material. Hela 4 av 10, 39 procent, är dessutom beredda att betala mer för en sådan produkt. När resultaten bryts ner på partisympati så är dock skillnaden stor: 53 procent av oppositionsväljarna kan tänka sig att betala mer, men bara 25 procent av Tidöväljarna. De rödgröna väljarna är därmed dubbelt så villiga att betala mer för det återvunna materialet.
– Det är överraskande med så stora skillnader i betalningsvilja mellan väljargrupperna, när det är en så övervägande majoritet som föredrar återvunnet. Det här är en signal till politiken att agera för att öka det återvunna materialets konkurrenskraft så att produkter i återvunnet material blir ett attraktivare alternativ, säger Ellen Einebrant.
Flera faktorer bidrar till att återvunnet material inte är norm inom tillverkningsindustrin. Processen för att rena och återvinna exempelvis plast och olika byggmaterial kan vara kostsam. När primära råvaror är billiga minskar incitamenten för återvinnarna att skala upp produktionen eftersom ingen då efterfrågar det återvunna materialet.
– Oavsett om det finns en stark vilja hos konsumenter att köpa återvunnet material, kommer priset att sätta stopp så länge det är billigare att gräva fram nya resurser. Det är ett klassiskt moment 22 som enbart marknadslösningar inte råder bot på. Det krävs krafttag från politiken för att den cirkulära ekonomin ska komma igång, säger Ellen Einebrant.
BIld av Artur Konik
