I Norden uppger 37 procent av de tillfrågade industriledarna att vattenrelaterade problem redan har försenat eller minskat produktionen. Samtidigt säger sju av tio att vattenrisker finns på radarn, men ännu inte ingår formellt i företagets kontinuitetsplanering.
Det visar Schneider Electrics nya rapport The Water Crunch Report som undersöker hur vattenrelaterade risker påverkar industrin och vattenförsörjningen i de undersökta länderna.
– Schneider Electric, en global ledare inom energiteknik, presenterar i dag The Water Crunch Report. De nordiska resultaten bygger på svar från industriledare och beslutsfattare inom vattenförsörjning i Sverige och Danmark. Bland industriledarna uppger endast 17 procent att vattenrisker har en central och formell plats i företagets kontinuitetsplanering, jämfört med 53 procent i det europeiska urvalet.
Resultaten kommer efter en period av svår torka i Europa där följderna för transporter, energi och jordbruk visar hur vattenbrist kan påverka verksamheter långt utanför vattensektorn. De europeiska industriledarna rankar nu vattenbrist lika högt som cyberattacker och störningar i leveranskedjorna när det gäller risken för verksamhetsavbrott.
Under de senaste två åren uppger de svarande att vattenrelaterade påfrestningar har ökat driftskostnaderna (44 procent), belastat budgetarna för infrastruktur och underhåll (38 procent) och stört leveranskedjorna (30 procent). Om ett allvarligt avbrott i vattenförsörjningen skulle inträffa bedömer 44 procent av företagen att verksamheten skulle påverkas inom ett dygn. Över hälften (52 procent) räknar med att vattnets kvalitet eller tillgänglighet blir ett allvarligt hinder för företagets tillväxt inom fem år och 14 procent uppger att det redan hindrar verksamheten eller tillväxten i dag.
– I Norden har vi traditionellt haft god tillgång till vatten, vilket kan göra att riskerna underskattas. Samtidigt är industrin beroende av en stabil vattenförsörjning. När vattenrelaterade störningar redan påverkar produktionen behöver frågan få en tydligare plats i företagens planering. Det handlar både om miljö och om konkurrenskraft, säger Susanne Dahl, ansvarig för industriell automation i Norden och Baltikum på Schneider Electric.
Hög kännedom – långsammare införande
Smarta lösningar för mätning och övervakning av vattenanvändning ses som en lösning för att förbättra vattenhanteringen, men införandet släpar efter. I Europa anser 86 procent av industriledarna och 98 procent av beslutsfattarna inom vattenförsörjning att tekniken kan minska driftskostnaderna. Över 80 procent anser också att den kan bidra till att förebygga avbrott i verksamheten och stärka hållbarhetsarbetet.
Trots detta har många inom industrin god kännedom om teknik de ännu inte använder. 58 procent av industriledarna känner till digitala tvillingar eller verktyg för nätmodellering, Bland beslutsfattarna inom vattenförsörjning säger 57 procent att de känner till prediktiv analys eller AI-baserad vattenhantering.
I Norden uppger en tredjedel av de tillfrågade industriledarna att deras företag har infört smarta mätare och övervakning av vattenförbrukningen i realtid, jämfört med 55 procent i det europeiska urvalet. Samtidigt säger 63 procent av de nordiska industriledarna att de känner till tekniken men ännu inte har infört den.
Rapporten visar också att vattnets tillgänglighet och kvalitet redan påverkar viktiga beslut. Det uppger samtliga tillfrågade beslutsfattare inom vattenförsörjning och 98 procent av industriledarna. I det europeiska urvalet uppger 47 procent av industriledarna att deras företag har ökat investeringarna i vatteneffektivitet, medan 43 procent säger att vattenrisker har behandlats på styrelsenivå. I takt med att vattennäten blir mer uppkopplade pekar över hälften av både industriledarna och beslutsfattarna inom vattenförsörjning ut cybersäkerhet som en viktig risk att hantera.
– Tekniken finns redan för att upptäcka förluster, följa förbrukningen och använda vatten mer effektivt. Nu behöver fler verksamheter omsätta kunskapen om riskerna i konkreta åtgärder för att minska sin sårbarhet och stärka beredskapen för framtida störningar, avslutar Susanne Dahl.
