Länsstyrelsen avslog i maj Stockholms stads beslut om miljözon klass 3 i city. Frågan är dock inte avgjord utan har nu överklagats till Transportstyrelsen. I en ny rapport från Stockholms Handelskammare framtagen i samarbete med WSP framgår att ett införande av zonen skulle leda till stora samhällsekonomiska förluster på över en miljard kronor över tid.
Den planerade miljözonen, som förbjuder alla fordon utom rena el- och gasfordon inom ett område i city, beräknas ge en samhällsekonomisk nettoförlust på 218 miljoner kronor redan under det första året. Totalt beräknas den samhällsekonomiska förlusten mätt i restid och ställt mot potentiella nyttoeffekter uppgå till cirka 1,28 miljarder kronor.
Miljözonen omfattar området innanför Kungsgatan, Birger Jarlsgatan, Hamngatan och Sveavägen. Syftet är att förbättra luftkvaliteten genom att endast tillåta utsläppsfria fordon. Eftersom Stockholm redan har en av Europas bästa luftkvaliteter och fordonsflottan snabbt redan blir renare, bedöms dock effekten bli begränsad och kortvarig.
Första året beräknas trafikanter förlora nära 1,2 miljoner timmar i restid, motsvarande 239 miljoner kronor. Samtidigt uppgår den beräknade nyttan enbart till 21 miljoner kronor.
– Rapporten visar att miljözonen är en mycket dyr åtgärd med begränsad nytta för miljön. Stockholm behöver åtgärder som förbättrar luften utan att försämra framkomligheten för människor, företag och nödvändiga transporter. Miljözonen är inte en sådan, säger Daniella Waldfogel, vd på Stockholms Handelskammare.
Stockholms Handelskammare menar att rapportens slutsatser är en tydlig signal till stadens politiker om att välja mer träffsäkra åtgärder. Handelskammaren vill i stället se en moderniserad, dynamisk och miljöanpassad trängselskatt. Detta skulle minska trängseln och utsläppen på ett smartare sätt än genom ett generellt förbud. En sådan modell kan utformas så att avgiften varierar utifrån faktisk trängsel, tidpunkt, plats och fordonens utsläpp.
– Stockholm behöver klimat- och miljöåtgärder som fungerar i praktiken. En dynamisk och miljöanpassad trängselskatt är ett betydligt mer träffsäkert verktyg än förbud som stänger ute människor, företag och nödvändiga transporter från city. Vi behöver styrmedel som minskar utsläppen utan att försämra framkomligheten, säger Jennie Albinsson, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare.
Rapportens nyckelsiffror och slutsatser:
Kostnaden är tio gånger högre än nyttan. Under införandeåret av Miljözonen uppgår kostnaden till 239 miljoner kronor (motsvarande 1,2 miljoner förlorade restimmar) medan hälsovinsterna endast beräknas till 21 miljoner kronor.
Nettoförlust på 218 miljoner kronor redan första året. Den direkta samhällsekonomiska nettoförlusten blir 218 miljoner kronor under första året
Total miljardförlust. Nettoeffekten förblir negativ under hela perioden fram till 2065. Då förväntas fordonsflottan redan vara fossilfri, vilket gör att en miljözon inte längre tillför någon effekt. Trots det beräknas den totala samhällsekonomiska förlusten uppgå till cirka 1,28 miljarder kronor.
Redan god luftkvalitet i centrala Stockholm. Centrala gator som omfattas av zonen har redan kvävedioxidnivåer på cirka 15–20 µg/m³, vilket klarar EU:s kommande gränsvärde för 2030. Stadens egna prognoser visar att luftkvaliteten väntas förbättras ytterligare, och ligga nära WHO:s riktvärde på 10 µg/m³ till år 2030.
