Ny analys från 2030-sekretariatet visar att svensk politik inte gjort det tillräckligt lönsamt att ställa om till fossilfria lastbilstransporter. Dieselpriset väger tyngre än inköpspremier, och Sverige halkar efter länder som Schweiz och Nederländerna. Nu presenterar 2030-sekretariatet sex policyförslag för att accelerera omställningen under mandatperioden 2026–2030.
Sverige har goda förutsättningar att leda omställningen av tunga transporter. Utbudet av eldrivna lastbilar har ökat kraftigt, laddinfrastrukturen byggts ut och svenska fordonstillverkare erbjuder redan ellastbilar med räckvidder på över 70 mil. Ändå har omställningen gått långsammare än potentialen.
I en ny analys utvärderar 2030-sekretariatet Tidöregeringens politik för omställningen av godstransporter på väg. Slutsatsen är att ekonomiska spelregler och drivmedelspriser haft större betydelse för marknadsutvecklingen än de inköpspremier som införts.
– Det måste löna sig att gå före. Vi har fordonen, tekniken och aktörer som är redo att ställa om. Men när politiken gör det billigare att fortsätta med diesel än att investera i fossilfria alternativ bromsas utvecklingen. Sverige behöver långsiktiga och förutsägbara spelregler som gör hållbara transporter till det ekonomiskt rationella valet, säger Michael Bohlin, analytiker på 2030-sekretariatet.
Fyra förlorade år för elektrifieringen av lastbilar
Analysen visar att andelen eldrivna lätta lastbilar i nyförsäljningen hösten 2026 endast är marginellt högre än hösten 2022. Detta trots att fordonsutbudet förbättrats och laddinfrastrukturen byggts ut.
För tunga lastbilar över 16 ton har andelen eldrivna nyregistreringar ökat från omkring 3–4 procent hösten 2022 till cirka 10 procent hösten 2026. Det är en positiv utveckling, men klart långsammare än omställningen i exempelvis Danmark och Norge.
2030:s granskning visar att dieselpriset vid pump är den främsta påverkansfaktorn. När fossil diesel blev mycket billigare under 2024 stagnerade marknaden för el- och gaslastbilar. När dieselpriset steg våren 2026 ökade efterfrågan på ellastbilar, särskilt tydligt i mängden ansökningar om klimatpremie, som är en mer snabbrörlig och tillförlitlig indikator än fordonsregistreringarna.
Sex förslag för att påskynda omställningen
Inför mandatperioden 2026–2030 presenterar 2030-sekretariatet sex policyförslag för att Sverige ska nå sina klimatmål och samtidigt stärka konkurrenskraften för transportsektorns omställning:
Säkerställ att dyrare diesel slår igenom. Avstå nya skattelättnader på bensin och diesel och ge fullt genomslag för ETS2 när systemet införs.
Riktad stimulans med omställningskrav. Eventuell kompensation till åkerinäringen för stigande kostnader ska utformas så att den påskyndar omställningen.
Sänk skatten på laddning. Sänk energiskatten på el för laddning till EU miniminivå och återbetala delar av energiskatten till åkerierna.
Utöka, förläng och förenkla klimatpremien. Förstärk premien för el-, gas- och vätgasdrivna lätta och tunga lastbilar till och med 2030, med en enkel ansökan och besked inom tre månader.
Inför utsläppsbaserade vägavgifter. Ersätt Eurovignette-systemet med moderna vägavgifter som premierar lastbilar med låg klimat- och miljöpåverkan.
Skärp och differentiera miljözonerna. Ge kommuner rätt att införa zoner där endast el-, vätgas- och biogasdrivna tunga transporter tillåts.
Klimatmål och konkurrenskraft kräver en snabbare omställning
Sveriges klimatpolitiska ramverk kräver att utsläppen från inrikes transporter minskar med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Därtill ställer EU ansvarsfördelningsförordning, ESR, krav på att Sverige till 2030 ska halvera utsläppen från inrikes transporter och jordbruk, jämfört med år 2005. En snabbare omställning av lastbilsmarknaden är avgörande – inte bara för klimatmålen, utan också för att minska Sveriges sårbarhet för fossila drivmedel och stärka konkurrenskraften hos företag som investerar i hållbara transportlösningar.
– I rapporten lyfter vi Schweiz och Nederländerna som två goda exempel på hur långsiktiga och tydliga styrmedel kan påskynda elektrifieringen av tunga transporter. Länderna visar hur ekonomiska incitament, vägavgifter och nollutsläppszoner kan skapa förutsättningar för en snabbare omställning, säger Michael Bohlin.
Analysen ”Tidötiden och lastbilsmarknaden – utvärdering och rekommendationer för påskyndad omställning” har tagits fram av 2030-sekretariatet inom ramen för EU Interreg-projektet SEALS – Scandinavian Electrified & Autonomous Logistics Scale-Up.
