Byggsektorn använder enorma mängder råvaror, men endast 12,2 procent av de material som används i EU kommer i dag från återvunnet material. Samtidigt skärper EU sitt fokus på cirkularitet och bättre resursutnyttjande. Golvtillverkaren Gerflor efterlyser därför ett bredare perspektiv på materials miljöpåverkan, där CO₂-avtryck och råvarornas ursprung inte står ensamma.

CO₂-avtryck, EPD:er och råvaruinnehåll spelar i dag en central roll när byggbranschen väljer material. Men i takt med att fokus på cirkularitet ökar blir det också allt viktigare att se på hur länge resurserna kan hållas kvar i kretsloppet.

Det gäller inte minst inom byggsektorn. Enligt Europeiska miljöbyrån står byggandet för omkring en tredjedel av EU:s totala materialförbrukning. Samtidigt visar de senaste siffrorna från Eurostat att återvunnet material endast utgjorde 12,2 procent av EU:s totala materialförbrukning 2024.

För Gerflor understryker siffrorna behovet av att se bredare på materialvalen.

– För 10–15 år sedan låg fokus i hög grad på vad en produkt var tillverkad av. Det är fortfarande viktigt, men i dag måste vi också titta på hur många gånger råvaran kan användas. När en så stor del av vår materialförbrukning fortfarande bygger på nya resurser måste vi bli bättre på att hålla de resurser vi redan har kvar i kretsloppet, säger Caroline Maitre, Sustainability Director på Gerflor.

Från råvarans ursprung till resursutnyttjande

Utvecklingen syns också i EU:s arbete med cirkulär ekonomi och bioekonomi. I EU:s bioekonomistrategi från 2025 är ett av målen att minska beroendet av fossila resurser och öka den effektiva och cirkulära användningen av biologiska resurser, bland annat genom bättre nyttjande av rest- och avfallsströmmar.

Ett exempel på detta synsätt är bioattribuerade råvaror. Här kan en andel av de fossila råvarorna i produktionen ersättas med biomassa enligt en certifierad massbalansprincip. Biomassan kan exempelvis komma från använd matolja eller restprodukter från skogsbruk.

Det skiljer sig från biologiska material som linolja, jute, kork och trämjöl, som fysiskt ingår i produkten. Båda metoderna kan bidra till att minska användningen av nya fossila resurser, men på olika sätt.

– Diskussionen blir snabbt väldigt svartvit om vi bara tittar på om en råvara är biologisk eller fossil. Vi måste självklart känna till materialets ursprung och CO₂-avtryck, men vi behöver också fråga oss om restprodukter kan bli nya råvaror, hur länge produkten håller och vad som kan hända med materialet efteråt. Det är hela kretsloppet vi måste bli bättre på att bedöma, säger Caroline Maitre.

Vinyl visar behovet av ett bredare perspektiv

Vinylgolv illustrerar frågan. Om man enbart ser till råvarornas ursprung kan vinyl vid första anblick framstå som ett mindre klimatsmart val än golv med en hög andel biologiska råvaror. Men bilden blir mer nyanserad när även livslängd, underhåll, återvinning och användning av alternativa råvaror vägs in i bedömningen.

Gerflor arbetar exempelvis med att samla in installationsspill och uttjänta golv så att materialen kan användas igen. I företagets vinylgolv med Gerflor Fibre Technology används dessutom material från återvunna plastflaskor i textilbaksidan. På så sätt blir en befintlig avfallsström råvara i en ny produkt.

Det betyder enligt företaget inte att vinyl per definition är ett mer hållbart val. Poängen är just att material bör bedömas utifrån den konkreta användningen och över hela livscykeln, snarare än utifrån en enskild egenskap.

Dokumentationen måste visa hela bilden

Det ställer samtidigt högre krav på den miljödokumentation som arkitekter, rådgivare, entreprenörer och byggherrar använder. Gerflor arbetar därför parallellt med bland annat återvinning, bioattribuerade råvaror och förnybar energi i produktionen, samt med att göra miljödokumentationen enklare att använda i konkreta projekt.

– Det finns inte en enda siffra som på egen hand kan avgöra om ett material är ett bra eller dåligt miljöval. Vi måste se råvaror, produktion, livslängd, underhåll och möjligheterna efter avslutad användning i ett sammanhang. Först då får vi ett verkligt underlag för att göra rätt materialval, avslutar Caroline Maitre.