Europa går in i en kritisk fas. Geopolitiska spänningar sammanfaller med miljökriser och kräver ett tydligt och modigt politiskt svar. Ett nytt policydokument uppmanar EU:s ledare att sätta klimatambitionen i centrum för långsiktig säkerhet och allmänhetens välbefinnande. Policydokumentet med titeln ”Mainstreaming 1.5° Lifestyles: Building Sustained Security through Climate Action” bygger på aktuell forskning och medborgardialog från EU-projektet 1.5° Lifestyles, och visar att medborgarna är redo för djärva förändringar – om regeringar är villiga att leda vägen framåt.

De politiska prioriteringarna skiftar alltmer mot industriell konkurrenskraft, försvar och kortsiktiga ekonomiska vinster. Men att åsidosätta klimatmålen just nu äventyrar Europas förmåga att förbli motståndskraftigt, välmående och demokratiskt i framtiden. Policydokumentet är tydligt: klimatåtgärder är ingen lyx. De är en förutsättning för varaktig säkerhet.

– Ekonomisk och militär säkerhet är naturligtvis delar av pusslet, säger professor Doris Fuchs, huvudforskare vid Research Institute for Sustainability (RIFS). Men om vi inte tar itu med klimatinstabilitet och miljöförstöring nu, undergräver vi själva grunden för fred och välstånd. En realistisk förståelse av säkerhet måste inkludera klimatresiliens, social rättvisa och förmågan att leva gott inom planetens gränser.

Offentlig beredskap, politisk tvekan

Trots narrativet att människor motsätter sig livsstilsförändringar, visar EU-projektet 1.5° Lifestyles en annan bild av situationen: medborgare i olika länder uttryckte ett starkt stöd för en ambitiös klimatpolitik – under förutsättning att den är rättvis och effektiv. Efterfrågan ökar på regleringar som riktar in sig på konsumtion med stor klimatpåverkan, säkerställer rättvisa och fördelar ansvaret och fördelarna med omställningen på ett jämlikt sätt.

Frivilliga insatser räcker inte längre. Policydokumentet presenterar nyckelresultat från forskningen och efterlyser politik som reglerar aktiviteter med höga utsläpp, såsom fossildrivna bilar, överdriven köttkonsumtion, icke-förnybara uppvärmningssystem, lyxutsläpp och korta eller frekventa flygresor – samtidigt som lågutsläppsalternativ blir det mest bekväma och prisvärda valet.

Centrala politiska rekommendationer

Policydokumentet lyfter fram sex åtgärder för omedelbart politiskt fokus i linje med forskningsresultaten:

Integrera livsstilsförändringar i klimatpolitiken: Både nationella och EU-strategier bör rikta in sig på konsumtionsmönster med hög klimatpåverkan, utöver teknisk innovation.

Gör ett hållbart liv till ett enkelt val: Regeringar måste investera i kollektiva system och infrastruktur som stöder vardagliga lågutsläppsalternativ, till exempel tillförlitlig och prisvärd kollektivtrafik, energieffektiva bostäder och hälsosamma livsmedelsmiljöer.

Förankra politiken i rättvisa: Klimatreglering ska främja jämlikhet genom rättvis fördelning av omställningens bördor och fördelar, samt ge utrymme för aktivt deltagande i demokratiska processer.

Visa politisk konsekvens och mod: Blandade signaler och urvattnade åtgärder undergräver förtroendet. Beslutsfattare måste förse med långsiktig tydlighet och ledarskap.

Omdefiniera välbefinnande bortom BNP: Verklig framgång innebär förbättrad hälsa, gemenskap och jämlikhet – inte bara ekonomisk tillväxt.

Säkerställ demokratisk legitimitet: Medborgarna vill vara delaktiga i omställningen. Inkluderande och transparenta beslutsprocesser kan bygga förtroende och motverka polarisering.

I april samlades över 500 forskare i Lund, Sverige, för att diskutera hur den nödvändiga hållbarhetsomställningen kan genomföras.

– Det var mycket uppmuntrande att se så många experter från hela Europa engagera sig intensivt och positivt i hur hållbara livsstilar kan få en folklig förankring, säger professor Tim Jackson som är en världsledande forskare inom hållbar konsumtion och posttillväxtekonomi vid University of Surrey.

I sitt huvudanförande lyfte han fram några av konferensens centrala diskussioner och betonade att en hållbar framtid är möjlig, och att den kommer med vinster både för människor och miljö – men den kommer inte utan uppoffringar.

Ett policydokument och annat relaterat material från forskningen finns tillgängligt på:
https://sweden.onepointfivelifestyles.eu/resources/deliverables (på svenska) orch https://onepointfivelifestyles.eu/resources/deliverables (på engelska).

Om forskningsprojektet EU 1,5 Lifestyles
EU 1,5°C Lifestyles är ett europeiskt forskningprojekt som drivs av nio universitet och forskningsinstitut i sju länder, under perioden 2021-2025, med finansiering av EU:s Horizon 2020-program. Deltagande forskningsinstitutioner är Lunds universitet och Internationella Miljöinstitutet, RIFS Helmholtz Centre for Sustainability Research, Leidens universitet, La Corunas universitet, Hot or Cool Institute, D-Mat, Green Liberty, GreenDependent institute, European Research Services.

Forskningen inom projektet syftar till att identifiera hur utsläppsminskningar från konsumtionsförändringar kan bidra till att minska klimatpåverkan, studera medborgares acceptans av olika typer av konsumtionsförändringar, för att skapa förståelse för hur effektiva styrmedel kan utformas, samt identifiera strukturella hinder och samhälleliga drivkrafter för ohållbara livsstilar. Forskningen omfattar bland annat detaljerade beräkningar av klimatnyttan från förändringar i konsumtionsmönster och livsstilar i Sverige, Tyskland, Spanien, Lettland och Ungern, och beräkningar av vilka konsumtionsvanor som behöver förändras för att nå 1,5-gradersmålet. Forskningen har identifierat politiska åtgärder som kan underlätta för individer att förändra sina egna konsumtionsvanor, och identifierat individers acceptans för nya klimatvänliga konsumtionsvanor.

EU 1,5°C Lifestyles har också producerat flera pedagogiska, forskningsbaserade verktyg för att bidra till ökad kunskap kring klimat och konsumtion och ge råd kring hållbara konsumtionsvanor. Dessa inkluderar Klimatpusslet och handboken “En livsstil i linje med 1,5-gradersmålet. En forskningsbaserad guide”. Forskningsresultaten kommer också att ligga till grund för en ny MOOC, ”1.5°C Lifestyles: Mainstreaming Everyday Sustainability”, som studenter kan ta del av från våren 2025 via Coursera och Lunds universitet.

Bild: Gerd Altmann