Över hälften av Sveriges kommuner beräknas överskrida minst en nivå av luftföroreningar fastställda enligt EU:s nya luftkvalitetsdirektiv. Det visar en analys som Hjärt-Lungfonden låtit göra utifrån SMHI:s nationella modellering av luftkvalitet.

Det nya luftkvalitetsdirektivet medför nya nivåer för godkänd luftkvalitet. Enligt analysen har över hälften av kommunerna alltför mycket av de tre vanligaste luftföroreningarna stora respektive små partiklar samt kvävedioxid.

EU:s nya luftkvalitetsdirektiv ska uppfyllas senast 2030 och de nya kraven ska vara genomförda i svensk lagstiftning senast den 11 december 2026. En kommun som överskrider det nya gränsvärdet, ska enligt det nya direktivet upprätta ett åtgärdsprogram.

Stora hälsoeffekter och samhällskostnader

Luftföroreningar kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar och andningsbesvär och har både akuta och långsiktiga hälsoeffekter.

IVL Svenska Miljöinstitutet har i tidigare studie tillsammans med Umeå universitet visat att luftföroreningar orsakar omkring 6 700 förtida dödsfall varje år i Sverige.

– Exponeringen är högst för människor som vistas och bor i centrala delar av de större städerna och generellt högre i södra Sverige, säger Malin Gustafsson, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Enligt rapporten beräknas hälsoeffekterna av förhöjda halter av kvävedioxid och partiklar (PM2,5) kosta samhället cirka 168 miljarder svenska kronor varje år. Dagar med höga halter av luftföroreningar är det fler som insjuknar och söker vård.

– Nyligen har en stor studie visat att sambandet mellan luftföroreningar och sjukfrånvaro hos vuxna i Sverige är starkare än man tidigare trott. För barn saknas sådana studier, så det kan vara så att samhällskostnaden är en underskattning, säger Ågot Watne, forskare i luftmiljö vid IVL.

Skydda känsliga grupper

Barn är särskilt sårbara för luftföroreningar då deras luftvägar är känsligare än vuxnas.

Ågot Watne menar att det behövs mer forskning kring barn och luftföroreningar, bristen på data gör att det i dagsläget är svårt att utvärdera hälsoeffekter och kostnader för luftföroreningar vad gäller barn. Tillsammans med arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet har hon mätt luftkvalitet på förskolor i Göteborg.

– Studien visar att var och hur förskolor är placerade i städerna är en avgörande faktor för hur mycket skadliga luftföroreningar förskolebarnen utsätts för. Det kan i vissa fall handla om mindre än 100 meter som skiljer i läge men som ökar exponeringen för luftföroreningar med så mycket som 25 procent, säger Ågot Watne.

När EU:s nya luftdirektiv nu ska implementeras bör Sverige gå före och tydligt stärka skyddet för barn och andra känsliga grupper i den svenska lagstiftningen, menar Ågot Watne.

– Det går att skapa bättre miljö för barnen, men då krävs det både att vi arbetar för att sänka halterna av luftföroreningar samtidigt som vi prioriterar bättre placering av förskolor och skolor i städerna. Känsliga verksamheter bör, så långt det går, placeras på avstånd från trafiken och andra källor till luftföroreningar. I områden med förhöjda förorenings­halter kan man placera känsliga aktiviteter i skyddade gårdsmiljöer för att minimera hur mycket luftföroreningar barnen utsätts för, avslutar hon.

Läs rapporten: Läge, läge, läge – en studie av faktorer som påverkar luftkvaliteten på svenska förskolegårdar

På bilden: Ågot Watne, forskare vid IVL, menar att det går att skapa bättre miljö för barnen, men då krävs det att vi arbetar för att sänka halterna av luftföroreningar och prioriterar bättre placering av förskolor och skolor i städerna

Foto: Anna Edlund/IVL