Sju av tio svenskar upplever att nedskräpning är ett stort problem och varje år kostar skräpet samhället över en halv miljard kronor. Trots det saknas i dag en nationell plan för att vända utvecklingen. Idag den 5 maj lanserar Håll Sverige Rent Skräpmanifestet med 20 konkreta politiska förslag inför riksdagsvalet 2026.

Genom Skräpmanifestet vill Håll Sverige Rent ge politiken en tydlig riktning bort från dagens kostsamma städlogik och i stället stärka det förebyggande arbetet, där nedskräpningen stoppas innan den uppstår.

– Vi lägger enorma resurser på att städa upp skräp, men för lite på att stoppa det från början. Det är varken effektivt eller hållbart. Skräpmanifestet visar vägen mot ett Sverige där vi tar tag i orsaken i stället för att ständigt hantera symptomen, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Tre centrala förslag i Skräpmanifestet

Bland de 20 förslagen i Skräpmanifestet lyfter Håll Sverige Rent särskilt tre åtgärder som avgörande för att minska nedskräpningen på riktigt:

1. Flytta fokus från att städa till att förebygga. dag läggs huvuddelen av resurserna på att städa upp i efterhand, en kostsam och reaktiv strategi. För att bryta utvecklingen behöver arbetet i högre grad inriktas på att förebygga att skräpet uppstår. Det handlar om beteendepåverkan, informationsinsatser och ett tydligare producentansvar som driver mer hållbara lösningar från början.

2. Inför ett nationellt gränsvärde för nedskräpning. Idag saknas en gemensam standard för vad som är en acceptabel nivå av nedskräpning på land, till skillnad från stränder där gränsvärden redan finns. Det gör att nedskräpningsnivåer skiljer sig stort mellan kommuner och att städkostnaderna varierar kraftigt. Ett nationellt gränsvärde skulle ge ett enhetligt och rättvist mått att arbeta mot.

3. Sätt nationella mål och följ upp dem. Kunskapen om nedskräpning är idag otillräcklig hos kommuner, myndigheter och producenter. Brist på tillförlitlig och jämförbar data gör det svårt att rikta åtgärder rätt, och utan mätbara mål saknas tydlig politisk riktning samtidigt som ansvaret riskerar att falla mellan stolarna. Därför bör det vara ett grundkrav att ansvariga aktörer genomför regelbundna skräpmätningar. Med bättre uppföljning kan utvecklingen följas över tid, effekter säkerställas och arbetet justeras vid behov.

Därför är skräp ett problem

Nedskräpning är ett omfattande samhällsproblem som skadar djur, natur och hav, påverkar trygghet och trivsel och samtidigt kostar hundratals miljoner kronor att städa upp varje år – helt i onödan.

Skräp finns i hela Sverige: i städer, parker, bostadsområden, på stränder, i havet och i den vilda naturen. Överallt där människor rör sig uppstår nedskräpning. Och skräp föder skräp. Där någon redan skräpat ner följer andra efter.

Det mesta av skräpet kommer från produkter vi har i munnen eller använder i farten – framför allt nikotinprodukter som cigaretter och snus, men även förpackningar från mat och dryck. Gemensamt för många av dessa är att de innehåller plast som inte bryts ned i naturen, utan i stället blir till mikroplast som sprids i ekosystemen och vidare upp i näringskedjan.

Svenska Bohuskusten är ett av Europas mest utsatta områden. Här flyter skräp i land motsvarande fem fulla badkar varje timme, året runt. Eftersom det mesta av havsskräpet kommer från land, måste lösningen börja vid källan.

BIld av Siggy Nowak