Sverige uppnådde 2024 fem av nio nationella materialåtervinningsmål för förpackningar; glas, papper, aluminium (inklusive pantburkar) och trä samt det samlade återvinningsmålet för alla förpackningsmaterial. För flera andra förpackningsslag, särskilt plast, är materialåtervinningen fortsatt långt ifrån målnivån.
2024 års statistik och kompletterande plockanalyser visar att en betydande mängd återvinningsbara förpackningar fortfarande hamnar i restavfallet och går till förbränning.
– Även om Sverige når flera mål finns det en tydlig förbättringspotential. De mängder förpackningar som går till förbränning visar att insamlingen behöver fungera bättre, säger Fredrik Khayati, handläggare förpackningsstatistik, Resurseffektivitetsenheten, Naturvårdsverket.
Tydliga skillnader mellan material
Resultaten visar stora skillnader mellan olika material.
Pappersförpackningar når 99 procent materialåtervinningsgrad. Ökningen kan delvis förklaras med nya rapporteringskrav på aktörer som samlar in förpackningsavfall från verksamheter. Målet är 85 procent och nås med marginal.
Glas ligger på 98 procents materialåtervinningsgrad.
Plastförpackningar når endast 31 procents materialåtervinningsgrad vilket är långt under målet på 50 procent.
PET-flaskor (med pant) ligger på 80 procent, vilket är under målnivån på 90 procent.
Aluminium (inkl. pantburkar) når 77 procent, vilket uppfyller målet som är på 50 procent.
Plockanalyser visar att Sverige återvinner mindre än statistiken antyder
Statistiken ovan bygger på uppgifter som förpackningsproducenter och aktörer i insamlings- och återvinningssystemet rapporterar in till Naturvårdsverket. När de inrapporterade mängderna jämförs med andra datakällor – framför allt plockanalyser av restavfall – framgår det att stora mängder förpackningar aldrig rapporteras som satta på marknaden. Plockanalyserna visar också att nära 300 000 ton förpackningar hamnar i restavfallet och går till förbränning.
När årets data räknas upp med stöd av plockanalyserna sjunker materialåtervinningsgraderna för samtliga förpackningsslag utom metall. Till exempel:
Glas skulle med uppräknade mängder ha en återvinningsgrad på 83 procent i stället för 98 procent.
Papper sjunker från 99 procent till 82 procent.
Plast sjunker från 31 procent till 29 procent.
Den totala materialåtervinningsgraden sjunker från 76 procent till 66 procent
Orsaker kan vara:
Friåkare – företag som inte tagit sitt producentansvar och som därmed inte rapporterar de förpackningar de släpper ut på marknaden. Alternativt rapporterar lägre mängder än de faktiskt tillhandahåller.
Möjliga underskattningar av förluster i behandlingsledet.
Sammantaget finns det därför en inneboende osäkerhet i aktörernas rapporterade uppgifter, vilket är viktigt att beakta vid tolkningen av resultaten.
– När mängden förpackningar på marknaden underskattas ser återvinningsgraden högre ut än i verkligheten. Det är därför viktigt att rapporteringen blir mer komplett framöver, säger Fredrik Khayati.
Om undersökningen
Statistiken tas fram av SMED på uppdrag av Naturvårdsverket och baseras på uppgifter dels från företag som tagit sitt producentansvar, dels från andra rapporteringsskyldiga aktörer.
Ny metod ger bredare underlag
Från och med 2025 rapporterar alla uppgiftslämnare sina mängder i Naturvårdsverkets digitala e-tjänst för producentansvar. En annan förändring i och med rapporteringen 2025 är att tre nya typer av aktörer är rapporteringsskyldiga:
marknadsdrivna system för materialåtervinning
marknadsdrivna system för återanvändning
system för återanvändning
Läs mer
Sveriges återvinning av förpackningar 2024
Producentansvar för förpackningar
Bild: Tyli Jura
