Riksantikvarieämbetet presenterar den första årliga uppföljningen av klimatförändringarnas effekter på kulturmiljöer och kulturmiljöarbetet. Resultaten visar att beredskapen är låg och att kostnaderna för skador redan är betydande.
– Klimatförändringarna hotar våra kulturmiljöer och vi behöver hitta vägar för att minska riskerna och stärka beredskapen, säger Susanne Thedéen, riksantikvarie.
Den årliga uppföljningen bygger på information från en enkät till samtliga länsstyrelser, de svenska världsarvens rapportering till Unesco samt analyser av länsstyrelsernas bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Den årliga uppföljningen inleddes 2025 och arbetet genomfördes i samverkan med RUS – länsstyrelsernas samverkansorgan för det regionala miljömålsarbetet.
Även världsarv påverkade
Uppföljningen visar att under 2024 så påverkades minst femtio kulturmiljöer negativt av klimatrelaterade händelser, däribland Sveriges femton världsarv. Elva länsstyrelser beviljade bidrag för att förebygga, dokumentera eller återställa skador. Kostnaderna uppgick till minst 8,5 miljoner kronor, vilket motsvarar tre procent av bidraget till kulturmiljövård som Riksantikvarieämbetet fördelar till länen.
– Skador i byggnader orsakade av ökad kondensbildning är vanliga orsaker till kostnader, till exempel fuktskador, röta och biologiska angrepp, säger Michael Frisk, utredare vid Riksantikvarieämbetet.
En fjärdedel av länsstyrelserna bedömer att klimatrelaterade händelser och förlopp, samråd om klimatanpassning med mera påverkade verksamheten på kulturmiljöområdet under hela 2024 – och att påverkan kommer att fortsätta i flera år.
Många kommuner saknar beredskap
Många kommuner saknar beredskap för klimatpåverkan på kulturmiljöer. Mindre än en fjärdedel tar upp riskerna i sina översiktsplaner, och ännu färre planerar förebyggande åtgärder.
Eftersom årets uppföljning är den första i en planerad serie kan inga trender fastställas ännu. Resultaten pekar dock på behovet av bättre överblick över kulturmiljöernas tillstånd och en tydligare koppling mellan skötsel, underhåll och sårbarhet för klimatförändringarnas effekter. De samlade resultaten kan användas i nationella uppföljningar och utvärderingar av klimatanpassning, generationsmålets strecksats om natur- och kulturmiljöer och miljömålens preciseringar om kulturmiljöer.
Läs mer om resultatet av uppföljningen i korthet
Läs hela rapporten i Diva (diva-portal.org)
Bild: Alain Audet
