Varje år kasseras nästan 2 400 ton ull i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, samtidigt som industrin importerar stora mängder ull och garn. En ny analys från Axfoundation och Norion Consult uppskattar en årlig värdeförlust på drygt 120 miljoner euro och pekar på potentialen i en gemensam nordisk ullmarknad.

– Det finns en seglivad myt om att nordisk ull har låg kvalitet, men det verkliga problemet är luckor i systemet. Vi saknar gemensamma strukturer för att klassificera och ta hand om ull i Norden, vilket gör att stora volymer aldrig når en organiserad värdekedja. Genom att matcha rätt ull med rätt produkt kan vi ta vara en värdefull biobaserad resurs som redan finns, säger Johan Sidenmark, projektledare för Nordic Wool Initiative på Axfoundation.

Enligt rapporten A Feasibility Study for a Nordic Circular Wool Value Chain producerar de nordiska länderna tillsammans omkring 5 900 ton råull per år, varav nästan 2 400 ton ull slängs eller bränns. Detta trots att ullen skulle kunna användas i allt från garn och textilier till nonwoven-material som isolering och akustik. De främsta flaskhalsarna är brist på gemensam klassning, insamlingshubbar och förädlingskapacitet i Norden, vilket hittills försvårat utvecklingen av en konkurrenskraftig produktion.

120 miljoner euro går förlorat

Även de ekonomiska förutsättningarna för en nordisk ullvärdekedja har analyserats inom Nordic Wool Initiative. Uppskattningsvis går cirka 120 miljoner euro förlorade varje år när den nordiska ullens förädlingspotential inte tas till vara. En sammanhållen marknad skulle stärka den industriella användningen av regional ull och minska importberoendet, enligt rapportförfattarna på Norion Consult.

– Vår analys visar att det finns betydande volymer ull med stark industriell potential, men det saknas en effektiv värdekedja som kan göra nordisk ull konkurrenskraftig. Den fragmenterade strukturen i Norden gör det svårt att komma ner i pris. Så trots många spännande affärsmöjligheter går både ekonomiska värden och en lång tradition av regional ullanvändning förlorade, säger Dina Bekkevold Lingås på Norion Consult.

Nordisk cirkulär ullvärdekedja

Skillnaderna mellan ländernas ullhantering är stora. Finland och Danmark beräknas kassera 70-80 procent av ullen, medan Island tar hand om nästan allt. Norge är det enda nordiska landet med ett statligt ullavtal, där fårägare får ersättning för att lämna in sin ull. Det har bidragit till att omkring 90 procent av ullen samlas in, men omkring 1 300 ton beräknas kasseras, främst på grund av låg inhemsk efterfrågan på vissa ulltyper. I Sverige har historiskt mer än hälften av ullen slängts, men satsningar på logistik och en ny Svensk Ullstandard gör det nu enklare att ta vara på alla ullkvaliteter.

– Nu behöver vi ta ett riktigt ullkliv i Norden och skapa förutsättningar för en gemensam marknad. Det kräver styrmedel som ullavtal där fårägare får full ersättning för all sin ull, en gemensam nordisk ullstandard där den svenska kan utgöra grunden, och investeringar i infrastruktur på rätt platser, säger Johan Sidenmark.

Industriell satsning i Sverige

För att möta behovet av infrastruktur byggs industriell kapacitet upp i Sverige. I Sörforsa i Hälsingland etableras ett nav för storskalig insamling, sortering, tvätt och förädling av ull från Sverige och på sikt hela Norden. Satsningen drivs av Dalarna Science Park tillsammans med flera industriaktörer, däribland Swedish Textile och Holma Helsinglands.

– Vi bygger nu konkreta lösningar för att samla in och tillgängliggöra nordisk ull i större skala. Inom ett år kommer hela den textila kedjan att finnas på plats. Aktörer i Norden som vill använda ull inom textil, bygg, inredning eller tekniska tillämpningar är varmt välkomna att höra av sig, säger Emil Oldmark, styrelseordförande för Holma Helsinglands.

Bakgrund till rapporterna:

Rapporten om förutsättningarna för en nordisk cirkulär ullvärdekedja och analysen om ekonomisk hållbarhet har tagits fram inom Nordic Wool Initiative, ett samarbetsprojekt som drivits av Axfoundation och Norion Consult tillsammans med industripartners i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige: Dansk Mode & Textil, Holma Helsinglands, Icelandic Textile Center, Insutex, Ístex, NF&TA, Saimaa Wool, SirkUll och Swedish Textile Manufacturing. Satsningen är delvis finansierad av Nordic Innovation. Rapporterna bygger vidare på erfarenheter från projektet Swedish Wool Initiative som samlat aktörer från fårägare till industri med visionen att ingen ull ska gå till spillo.

Rapport: A Feasibility study for a Nordic Circular Wool Value Chain
– Supply, Demand and Structural Preconditions for A Circular Economy Fast Track for Increased Resource Utilization
 Rapport: Economic Sustainability in a Nordic Wool Value Chain
– An Overview of the History of Subsidies, Economic Potential and Potential Policy Measures
 Svensk Ullstandard
 Politiska rekommendationer: Från Svinn till Styrka; Att ta tillvara på svensk ull
 Projekt: Nordic Wool Initiative