Idag lämnar fem myndigheter på regeringens uppdrag ett förslag på nationell plan för att restaurera Sveriges natur. Förslaget innehåller åtgärder som ska ge naturen möjlighet att återhämta sig, bli rik på biologisk mångfald och stå bättre rustad för ett alltmer påfrestande klimat.

Naturen är grunden för människors hälsa och samhällets välfärd. Men många naturmiljöer och arter har trängts undan och viktiga funktioner riskerar att gå förlorade.

– Vårt förslag innebär en höjd ambition i arbetet med att värna svensk natur och säkra viktiga samhällsfunktioner. Många bra åtgärder görs redan, men inte i tillräcklig omfattning. För att förstärka de positiva trenderna behöver vi skala upp insatserna för skydd och skötsel av värdefull natur på land och i vatten, säger Fredrik Hannerz, chef för avdelningen natur och vilt på Naturvårdsverket. 

En mix av åtgärder för Sveriges ekosystem 

Förslaget på plan för restaurering innehåller åtgärder för hela Sveriges natur och omfattar alla ekosystem – skogs- och jordbrukslandskap, sjöar och vattendrag, marina miljöer och urbana ekosystem. Olika ekosystem har olika utmaningar och åtgärderna speglar den stora variationen.

Några exempel:  

Betesmarker är artrika livsmiljöer som kan återskapas genom att göra det lönsamt att flytta befintliga djur från stall och vall till naturbete. Nötkreatur, får, getter och hästar kan genom sina olika sätt att beta bidra till biologisk mångfald.

Ökad stadsgrönska bidrar till klimatanpassning, erbjuder svalka, och är positivt för människors hälsa. Kommuner och andra aktörer behöver arbeta för att bevara och öka andelen grönytor och träd.

I havet är det viktig att skydda viktiga livsmiljöer som finns idag och säkerställa att de inte försämras eller går förlorade. Viktiga åtgärder är att minska övergödning och fysisk påverkan som till exempel bottentrålning eller muddring. Det gynnar kustnära ekosystem och kan förbättra möjligheterna till kustnära fiske.

I sjöar och vattendrag handlar det bland annat om att ta bort vandringshinder och återställa livsmiljöer så att olika arter kan nå sina ursprungliga områden. Genom att restaurera flottningsleder och andra rensade vattendrag kan fiskar få tillbaka lek- och uppväxtområden. Det gynnar ekosystem och ger fiskemöjligheter.

I den svenska skogen behöver vi säkra viktiga livsmiljöer, exempelvis i äldre skogar, och utveckla befintliga naturvärden. Åtgärder kan handla om skydd och naturvårdande skötsel men även ett anpassat brukande av skogen.

För samtliga ekosystem finns det behov av mer kunskap om livsmiljöernas tillstånd. Kartläggningar och inventeringar är en förutsättning för att kunna följa utvecklingen över tid och för att säkerställa att de värden som ska bevaras inte försämras.

– Åtgärder ska sättas in där de gör störst nytta till lägsta möjliga kostnad. Då behöver vi ett datadrivet arbetssätt baserat på mer kunskap om vad som händer i Sveriges natur. Det är grunden för att vi ska kunna jobba smartare, säger Fredrik Hannerz.    

Investering i ett motståndskraftigt samhälle 

Kostnader för samtliga åtgärdsförslag uppskattas till 20 miljarder kronor årligen fram till 2032. Det är något mer än en dubblering av nuvarande medel för redan pågående åtgärder som är 9 miljarder kronor per år.

– När vi investerar i svensk natur stärker vi viktiga samhällsfunktioner, som tillgången till rent vatten, skydd mot torka och översvämningar, en trygg livsmedelsförsörjning och attraktiva städer där människor vill leva. Det är dessutom mer kostnadseffektivt att skydda och sköta naturen i ett tidigt skede än att förlora ännu fler livsmiljöer, säger Fredrik Hannerz.   

Naturen spelar en avgörande roll för Sveriges långsiktiga beredskap. En robust natur som kan parera klimatkriser och säkrar vår dricksvattenförsörjning har en direkt koppling till Sveriges krisberedskap och totalförsvar.

Bred samhällsförankring när runt 300 aktörer har bidragit 

Att restaurera stora arealer av Sveriges natur berör många aktörer som kommuner, näringsliv, organisationer och civilsamhälle. För att samla in erfarenheter, kunskaper och perspektiv från de som berörs i samhället har myndigheterna haft dialoger med runt 300 aktörer.

– För att bevara och återskapa viktiga livsmiljöer behöver många vara delaktiga. Flertalet markägare och företag vi mött ser möjligheter i arbetet och efterfrågar tydliga incitament och mer kunskap för att kunna engagera sig, säger Fredrik Hannerz. 

Sveriges nationella plan och EU:s förordning om restaurering av natur 

För att vända den negativa trenden med minskad biologisk mångfald och livsmiljöer i dåligt skick har EU tagit ett samlat grepp genom att inrätta förordningen om restaurering av natur. Målet är en långsiktig och varaktig återhämtning av biologisk mångfald på land och till havs.

Förordningen innehåller tidsatta och bindande mål för EU:s medlemsländer. Länderna ska inkomma med nationella planer för hur de ska uppnå målen.

Förslaget på nationell restaureringsplan för Sverige, som lämnas till regeringen i dag, har tagits fram av Naturvårdsverket, tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket.

Myndigheternas förslag är ett underlag till regeringen, som i sin tur ska lämna in Sveriges plan till EU-kommissionen senast 1 september 2026. Beslut om Sveriges, och övriga EU-medlemsländers, nationella planer fattas senast ett år senare, det vill säga i september 2027.

Förordningen om restaurering av natur trädde i kraft i augusti 2024 och många åtgärder är redan igång.

BIld: Andrzej