Som första företag i Norge uppnår Solør Bioenergi PEFC RED-certifiering enligt EU:s förnybardirektiv (RED II/III). Certifieringen innebär att bolaget kan verifiera att biomassan i deras pellets- och brikettproduktion uppfyller EU:s hållbarhetskrav.
Solör Bioenergi utvecklar och levererar energilösningar baserade på biobränslen, främst från restprodukter från skogsindustrin och återvunnet trä. Verksamheten finns på cirka 300 platser, främst i Sverige och Norge, och levererar energi till omkring 900 000 användare varje dag. Material som annars skulle gå till spillo används för att producera fjärrvärme, ånga och el. Utöver energilösningar omfattar verksamheten även tekniska system för vatten, med fokus på långsiktig drift och funktion.
Möta efterfrågan
Solør Bioenergi i Norge har haft ett tydligt mål med sitt arbete som lett fram till PEFC RED-certifiering – att dokumentera att verksamheten levererar biomassa som uppfyller EU:s förnybardirektiv. Detta innan det blir ett eventuellt krav.
– Våra kunder efterfrågar i allt större utsträckning certifierade pellets och briketter, och det kommer att öka framöver. Därför ser vi det som viktigt att genomföra en extern revision, säger Hans Moss, VD i Solør Bioenergi AS.
Genom att som första norska företag erhålla PEFC RED-certifiering bidrar Solør Bioenergi till att visa hur framtidens krav på transparens och hållbarhet i praktiken kan säkerställas.
Erbjuda klimatrapporter
Samtidigt som certifieringsarbetet pågick har Solør Bioenergi AS och Solör Bioenergi Pellets AB investerat i ett nytt digitalt system där både inkommande råvara och färdig produkt registreras i en och samma plattform.
– Det gör att vi kan erbjuda kunderna klimatrapporter baserade på faktiska data, inklusive transport, hantering och produktion. Vi planerar att i nästa steg koppla systemet till sågverkens geolokalisering av timret, förklarar Hans.
Hållbarhetskriterierna i EU:s förnybarhetsdirektiv är krav som fasta och flytande biobränslen måste uppfylla för att räknas som förnybara. Huvudkriterierna omfattar minskade växthusgasutsläpp, spårbarhet, höga krav på biologisk mångfald, att långsiktig produktionsförmåga upprätthålls samt skydd av mark med hög koldioxidinlagring.