I Sverige har många platser förorenats med PFAS efter användning av brandskum på flygplatser. Nu har forskare från SLU mätt halter av PFAS i mjölk. I mjölk från mejerier runt om i landet fanns inga mätbara halter alls, men även på gårdar nära förorenade områden var halterna över lag mycket låga.
– Gårdarna i vår studie täcker bara ett fåtal av de tusentals förorenade områden som finns i Sverige. Samtidigt tyder de prover som togs på mejerierna på att konsumtionsmjölken inte utgör någon hälsorisk. Om förorenad mjölk från enstaka gårdar kommer till ett mejeri späds den helt enkelt ut väldigt mycket, säger SLU-forskaren Ida Hallberg, som ledde studien.
I Sverige finns flera områden som är särskilt förorenade med så kallade högfluorerade ämnen, med samlingsbeteckningen PFAS. Det har i vissa fall lett till att grundvattnet har blivit förorenat och till att människor har fått i sig betydande mängder PFAS. Internationellt finns också exempel på mycket höga halter av PFAS i kött och mjölk från nötkreatur som utsatts för PFAS från miljön.
Inga hälsorisker för konsumenter har upptäckts
För att få en bättre bild av hur det ser ut på gårdsnivå i Sverige har en SLU-ledd forskargrupp analyserat halten av PFAS i mjölk på 22 gårdar som ligger mindre än en mil från platser där det har använts betydande mängder brandskum vid övningar. Dessutom analyserades halterna av PFAS i djurens huvudsakliga dricksvatten. För att få en bild av riskerna med konsumtionsmjölk analyserades PFAS också i stora mjölktankar på 20 mejerier utspridda över hela landet.
I mejerimjölken analyserades 49 olika PFAS-ämnen, och inga mjölkprover innehöll tillräckligt höga halter för att ge utslag med de mätmetoder som användes. Det fanns alltså inga tecken på att mejerimjölk skulle utgöra en hälsorisk för konsumenter.
På gårdarna i studien, som ligger i närheten av sex kända förorenade platser i Syd- och Mellansverige, var halterna av PFAS i allmänhet mycket låga eller inte mätbara. Sammantaget bedöms resultaten spegla bakgrundsnivåer av PFAS snarare än påverkan från de aktuella förorenade områdena.
Djurens dricksvatten verkar inte vara huvudkällan till PFAS
Halterna av PFAS var även mycket låga i de vattenprov som samlades in på gårdarna, och det fanns ingen koppling mellan halterna i vattnet på en gård och halterna i gårdens mjölk. Detta tyder på att det PFAS korna får i sig i huvudsak kommer från andra källor än gårdens vatten.
– Det skulle kunna komma från fodret, eller från vattendrag som djuren har tillgång till vid bete, men det är inget vi har undersökt, säger Ida Hallberg.
– I vår studie ingår ett begränsat antal mjölkgårdar och vi kan inte utesluta att det finns andra områden med allvarligare PFAS-kontaminering. Att vi inte har upptäckt något alarmerande är förstås glädjande, men det finns ett behov av fortsatt PFAS-övervakning i mejeriproduktionen, avslutar Ida Hallberg.
Foto: Mark Harris
