Inför höstens riksdagsval anser nära hälften av svenska folket (48 procent) att bygg- och fastighetsbranschens utsläpp och klimatarbete är en viktig valfråga – en ökning med tio procentenheter jämfört med valåret 2022. Samtidigt anser knappt var sjätte (16 procent) svensk att politikerna tar sitt ansvar i frågan. Det visar SGBC:s (Sweden Green Building Council) årliga Novus-undersökning.
Bygg- och fastighetsbranschen står för en femtedel av Sveriges totala utsläpp. För sjätte året i rad har Novus, på uppdrag av SGBC, genomfört en undersökning som kartlägger den svenska allmänhetens kunskaper och attityder om hållbart byggande. Cirkularitet och återbruk toppar för andra året i rad listan över de viktigaste hållbarhetsområdena, där sex av tio (64 procent) rankar det bland sina tre prioriterade hållbarhetsfrågor.
I takt med att Sverige genomgår en av de mest omfattande infrastruktursatsningarna på decennier anser allmänheten att det bör ske på hållbara villkor. Nära åtta av tio (79 procent) anser att det är viktigt att byggandet av nya vägar, broar och järnvägar sker hållbart.
– Att varannan svensk ser byggbranschens klimatarbete som en viktig valfråga, samtidigt som hållbar infrastruktur toppar opinionen, är ett tydligt och samlat budskap till politiken. Knappt var sjätte anser att politikerna tar sitt ansvar – inför årets val är det upp till varje parti att skapa förutsättningar för krafttag, säger Lotta Werner Flyborg, vd på SGBC.
Var tredje bostad upplevs oförberedd för värmebölja
Drygt sju av tio (72 procent) anser att det är viktigt att den egna bostaden har låg påverkan på klimat och miljö. Samtidigt uppger var tredje svensk (36 procent) att den egna bostaden inte är väl anpassad för att hantera en värmebölja. Detta i en tid då värmeböljor blir allt vanligare. Parallellt rankar svenskarna klimatanpassning som det tredje viktigaste hållbarhetsområdet.
– Vi ser redan effekterna av klimatförändringarna i form av extremväder och frågan om hur samhällets bebyggelse är viktig för svenskarna. Här har branschen ett ansvar att gå före, men incitament krävs även från politiskt håll, fortsätter Lotta Werner Flyborg.
Drygt åtta av tio (82 procent) betecknar sig som miljö- och klimatmedvetna, en siffra som legat på i princip samma nivå sedan mätningarna startade 2021. Nära sex av tio (58 procent) uppger dessutom att det är viktigt att den egna arbetsgivaren arbetar aktivt med hållbarhet. Det tyder på att det grundläggande engagemanget för klimat och miljö är djupt förankrat i den svenska allmänheten samtidigt som hållbara affärsmodeller är en faktor som påverkar arbetstagarens val av arbetsplats.
