Text: Marlene von Essen-Müller, Senior Vice President, People, Culture & Communication hos Flügger

Vi saknar arbetskraft i byggbranschen. Inte om tio år. Nu.

I Sverige rapporterar många byggföretag redan i dag stora rekryteringssvårigheter. Siffror från 2025 visar att tre av fyra byggföretag har svårt att hitta rätt kompetens, samtidigt som färre unga söker sig till bygg- och anläggningsutbildningar. Det är alltså inte ett avlägset hot, utan en konkret utmaning som redan märks hos både företag, beställare och kunder. I målaryrket är utmaningen särskilt tydlig.

Ändå reduceras debatten ofta till en fråga om lön, arbetstider och status. Det är viktiga faktorer, men de förklarar inte hela bilden. Flera undersökningar visar nämligen att yngre generationer i allt större utsträckning väljer arbete utifrån om det upplevs som meningsfullt och om de kan bidra positivt till samhället.

Värdet i yrkesutbildningar måste bli tydligare

Tyvärr väljer många unga i dag bort yrkesutbildningar. Färska analyser visar att antalet sökande till byggrelaterade utbildningar har minskat under de senaste åren, trots att branschen har ett stort rekryteringsbehov.

Det är inte nödvändigtvis själva yrket unga vänder ryggen åt, utan berättelsen som omger det. Om unga inte kan se hur deras arbete gör skillnad väljer de något annat.

Här befinner sig målaryrket i ett paradoxalt läge. Å ena sidan spelar yrket en avgörande roll i framtidens byggande. Å andra sidan beskrivs det ofta som det sista lagret färg när byggnaden är färdig, ett avslut snarare än en förutsättning. Det är en berättelse som gör det svårare att attrahera nya krafter.

För måleriarbete är mycket mer än kosmetik. I sin kärna handlar det om att skydda byggnader mot slitage, fukt och nedbrytning och om att förlänga livslängden på bostäder, institutioner och kommersiella byggnader. När ytor underhålls korrekt kan material hålla längre och behovet av omfattande renoveringar skjuts upp. Det sparar både pengar, resurser och klimatpåverkan.

Arbetskraft kan bli en flaskhals i den gröna omställningen

Det är inte bara en branschuppfattning. I flera analyser pekar OECD på att den gröna omställningen i hög grad är beroende av yrkesutbildad arbetskraft. Gröna jobb är inte bara ingenjörer och konsulter, utan också de utförande yrken som omsätter ambitioner i praktiken. Utan yrkesarbetare går den gröna omställningen långsammare.

I det ljuset är målaryrket ett klimatjobb. Inte för att man räddar världen enbart med en pensel, utan för att gott hantverk är en förutsättning för ett ansvarsfullt användande av de resurser vi redan har investerat i våra byggnader. Den mest hållbara byggnaden är som bekant den som inte behöver byggas om i förtid.

Om vi vill locka fler unga till målaryrket måste vi bli bättre på att berätta den historien. Vi måste visa att yrket rymmer yrkesstolthet, ansvar och ett verkligt samhällsvärde. Att man som målare är med och skyddar både byggnader, ekonomi och klimat. Det är inte bara ett hantverk, utan en viktig del av den gröna omställningen i praktiken.

Det kräver att vi omprövar vår berättelse, gentemot de unga, gentemot utbildningssystemet och gentemot oss själva som bransch. För om vi vill ha fler händer i framtiden räcker det inte att tala om bristen. Vi måste också vara tydliga med varför dessa händer betyder något.