Det har nu gått två år sedan kravet om att plastkorkar ska sitta fast på dryckesförpackningar infördes i Sverige. Kravet är en del av EU:s engångsplastdirektiv och syftar till att minska nedskräpning av plast i natur och hav. Redan nu syns tecken på att lagen gett effekt i stadsmiljö: antalet skräpiga korkar har minskat med 62 % i svenska städer. Men på stränder längs Västerhavet är korkarna ett fortsatt vanligt skräp.
Sedan den 3 juli 2024 ska producenter av dryckesbehållare utforma sina behållare så att korkar och lock som är gjorda av plast är fästa vid behållaren under hela användningen. Lagen är en del av EU:s engångsplastdirektiv som syftar till att minska konsumtion och nedskräpning av vissa engångsprodukter i plast.
Stor minskning av skräpiga korkar i svenska städer
Håll Sverige Rent har genomfört nationella skräpmätningar på uppdrag av Naturvårdsverket både 2023 och 2025. I och med det kan vi för första gången någonsin se om skräpet ökar eller minskar på nationell nivå.
Glädjande nog syns en dramatisk minskning av plastkorkar på hela 62 % 2025 jämfört med 2023.
– Varje kork som inte hamnar i naturen är en vinst för miljön. Resultaten visar att vi är på rätt väg – när det blir enklare att göra rätt gör också fler det. Med den nya designen följer fler korkar med till pant, återvinning eller papperskorg i stället för att bli skräp i naturen, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.
För två år sedan möttes de fastsatta korkarna av blandade reaktioner. Vissa lyfte fram att de, utöver att minska nedskräpningen, också blev säkrare för små barn eftersom korkarna inte lika lätt lossnar. Andra har kritiserat de nya korkarna för att göra flaskorna svårare att öppna och dricka ur.
– Nu när vi ser att nedskräpningen faktiskt minskar hoppas vi att fler får upp ögonen för vilka miljövinster den här typen av lagstiftning kan ge, säger Josefin Carlring.
Som en del av implementeringen av EU:s engångsplastdirektiv har Sverige ett mål om att nedskräpningen av plastförpackningar ska minska med 50 % till 2030 jämfört med 2023. Här räknas även plastkorkar in.
Plastkorkar ett fortsatt vanligt skräp på västkusten
Plastkorkar är fortfarande ett vanligt skräp på stränder längs Västerhavet. I genomsnitt hittades 144 korkar per 100 meter strand under 2024 och under 2025 var de nästan lika många, 136 korkar i genomsnitt. Det visar den nationella övervakningen av skräp på stränder som Håll Sverige Rent gjort på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
Korkar från dryckesflaskor utgör nästan 30 % av det totala antalet korkar både 2024 och 2025. Resterande andel kan exempelvis vara korkar från plastdunkar och flaskor för drivmedel, tvätt- och diskmedel, solskyddsmedel eller tändvätska som inte omfattas av lagstiftningen.
Varför det finns så många korkar på Västerhavets stränder är en komplex fråga. En stor del av skräpet i havet har sitt ursprung på land och transporteras via vindar och vattendrag ut till havet. I havet ackumuleras skräpet som följer med strömmar och spolas tillbaka upp på land.
– Därför är den kraftiga minskningen av skräpiga korkar i svenska städer ett positivt tecken även för havsmiljön, eftersom färre korkar riskerar att nå våra sjöar, vattendrag och hav, säger Eva Blidberg, havsexpert på Håll Sverige Rent.
Samtidigt påverkas Västerhavets stränder av skräp som kommer från andra länder. I Storbritannien finns till exempel inget krav på att korkar på dryckesflaskor ska sitta fast. Korkar som inte är fastsatta – från både dryckesförpackningar och andra produkter – kan därför lätt bli skräp, antingen på land eller genom att de slängs eller tappas från fartyg, fiske- eller fritidsbåtar.
– Skräpet i havet rör sig över nationsgränserna vilket visar att vi behöver fler gemensamma internationella insatser för att minska tillförseln av plast till havet, säger Eva Blidberg.
Därför ska korkarna sitta fast
Plast i havet är ett av vår tids största globala miljöproblem. Forskare tror att det kan finnas nära 200 miljoner ton plast i världens hav och det bara fylls på. Det mesta av plasten syns inte, utan ligger på havsbotten. 80 % av skräpet i havet bedöms komma från land. Väl i havet bryts plasten långsamt ned till mikroplast som sprider sig i näringskedjan. Det är ett hot mot både havsmiljön och djurlivet. Sjöfåglar och marina djur misstar ofta plast för mat. När deras magar fylls med plast i stället för näring kan de svälta ihjäl.
Plastkorkar till dryckesförpackningar är ett av de skräp som ofta hittats på stränder. Därför har EU bestämt att korkarna ska sitta fast på sina flaskor för att förhindra att de blir till skräp.
Vilka flaskor omfattas av kravet?
För att avgöra om en dryckesbehållare eller flaska omfattas kan följande fyra kriterier användas:
är gjord helt eller delvis i plast,
inte är en mugg,
har en kapacitet av högst tre liter, och
är en behållare som är avsedd för vätska som är en dryck.
BIld av Sadegh Shafiee