Ska en fungerande kyl eller frys verkligen bytas ut bara för att en ny modell använder mindre el? Frågan är mer komplicerad än den först verkar. Gamla vitvaror kan förbruka betydligt mer energi än moderna alternativ – samtidigt kräver varje nytillverkad produkt råvaror, energi och transporter och skapar så småningom nytt avfall.

Att använda saker längre brukar betraktas som klimatsmart. När det gäller vitvaror finns dock en viktig komplikation: många av dem använder energi under hela sin livstid.

Det gäller inte minst kyl och frys, som till skillnad från många andra hushållsapparater behöver vara igång dygnet runt, 365 dagar om året.

Därför uppstår ett dilemma. När är det bättre att reparera och fortsätta använda en gammal produkt – och när har energiförbrukningen blivit så hög att ett byte är rimligt?

En gammal kyl och frys kan använda betydligt mer energi

Utvecklingen av energieffektiva vitvaror har gått snabbt.

Energimyndigheten uppger att en modern kombinerad kyl och frys använder omkring 200 kWh el per år. En motsvarande produkt som är omkring tio år gammal kan använda ungefär dubbelt så mycket, medan en 15 år gammal produkt kan använda omkring tre gånger så mycket.

Det innebär i det senare exemplet en skillnad på ungefär 400 kWh varje år.

För ett hushåll är det både en ekonomisk och miljömässig fråga. Men den visar också varför det inte alltid är så enkelt som att säga att den mest hållbara produkten är den man redan äger.

Källa: Energimyndigheten – vitvaror och energianvändning

Men nytillverkning har också ett pris

Att endast jämföra elförbrukningen riskerar samtidigt att ge en missvisande bild.

För att tillverka ett nytt kylskåp, en frys, diskmaskin eller tvättmaskin krävs råmaterial, komponenter, energi, vatten, transporter och förpackningar. Produkten ska därefter transporteras till konsumenten och så småningom tas om hand när den är uttjänt.

Därför är en längre produktlivslängd en viktig del av en mer cirkulär ekonomi.

Naturvårdsverket pekar på att återanvändning och längre livslängd för elektriska produkter kan innebära stora miljövinster eftersom nytillverkning kan undvikas.

Det gör frågan betydligt mer komplicerad.

Att kasta ut en fem år gammal och fullt fungerande kyl enbart för att den nya modellen använder något mindre el är knappast samma sak som att ersätta en 20 år gammal energislukande produkt som dessutom börjar få tekniska problem.

Källa: Naturvårdsverket – elavfall och återanvändning

Så vet du när det kan vara dags att byta

Det finns därför ingen exakt ålder då alla vitvaror automatiskt bör ersättas.

I stället bör flera faktorer vägas samman:

Energiförbrukningen. Jämför den gamla produktens uppskattade årliga förbrukning med dagens alternativ.

Produktens skick. En välfungerande maskin är en annan sak än en produkt som återkommande behöver repareras.

Åldern. Ju äldre produkten är, desto större kan skillnaden i energieffektivitet vara.

Reparationsmöjligheten. Ett mindre fel behöver inte vara ett skäl att kassera hela produkten.

Hur mycket den används. En produkt som används kontinuerligt har större potential för energibesparing än en apparat som används sällan.

Den nya produktens energimärkning. Två till synes likvärdiga modeller kan ha olika energianvändning.

För kyl och frys finns ytterligare en faktor. Eftersom de arbetar hela året ackumuleras även relativt små skillnader i energiförbrukning över tid.

En skillnad på 300 kWh per år blir exempelvis 3 000 kWh på tio år.

Små åtgärder kan ge den gamla kylen ett bättre liv

Innan en fungerande kyl eller frys ersätts finns flera saker hushållet själv kan kontrollera.

Energimyndigheten rekommenderar omkring +4 °C i kylen och −18 °C i frysen. Varje grad kallare ökar energianvändningen.

Det är också viktigt att dörrarna sluter tätt. En skadad eller utsliten tätningslist gör att varm luft kontinuerligt kan tränga in och tvinga kompressorn att arbeta mer.

Damm bakom kyl och frys kan också försämra möjligheten att avleda värme. Att hålla rent kring kondensor och ventilationsöppningar kan därför vara en enkel underhållsåtgärd.

Frysen bör även frostas av när mycket is har bildats.

Reparation blir en allt viktigare del av lösningen

Utvecklingen inom EU går samtidigt mot att produkter ska kunna användas och repareras längre.

Ekodesignkraven för kyl- och frysprodukter innehåller bland annat krav på tillgång till reservdelar. Energimyndigheten beskriver exempelvis hur vissa reservdelar ska finnas tillgängliga under minst sju år efter att den sista enheten av en modell släppts ut på marknaden. För dörrtätningar gäller minst tio år.

Det är betydelsefullt eftersom ett relativt enkelt fel annars kan innebära att en hel produkt kasseras.

Elavfallet är en växande resursfråga

När en vitvara till slut tjänat ut är nästa fråga vad som händer med den.

Elektriska produkter innehåller material som kan återvinnas men också ämnen som måste hanteras på rätt sätt. Kyl- och frysprodukter kräver särskild behandling bland annat på grund av köldmedier och andra komponenter.

Naturvårdsverket uppskattade att omkring 160 000 ton kommunalt elavfall uppstod i Sverige under 2020. Myndigheten uppskattade samtidigt att omkring 10 000 ton elavfall återfanns i restavfallet.

Elavfall är därför inte bara ett avfallsproblem utan även en resursfråga. Elektronik innehåller metaller och andra råvaror som bör återföras till kretsloppet när produkterna inte längre kan återanvändas.

Klimatsmart handlar inte alltid om att köpa nytt

Utvecklingen mot energieffektivare produkter är viktig. Men energieffektivitet och hållbar konsumtion behöver inte betyda att fungerande produkter ska bytas ut så snart en bättre modell kommer ut på marknaden.

I många fall kan underhåll eller reparation förlänga användningstiden betydligt. I andra fall kan en mycket gammal och energikrävande produkt vara rimlig att ersätta.

Just kyl och frys illustrerar dilemmat extremt väl.

De arbetar 8 760 timmar under ett vanligt år, och skillnaden mellan generationerna kan därför få stor betydelse över en produkts livstid. Samtidigt har varje nytillverkad vitvara redan orsakat resursanvändning innan den ens kopplas in i hemmet.

Den mest klimatsmarta lösningen är därför inte nödvändigtvis att alltid behålla gammalt – eller att alltid köpa det senaste.

Det handlar om att underhålla det vi har, reparera när det är rimligt, välja energieffektivt när vi faktiskt behöver köpa nytt och se till att uttjänta produkter återvinns på rätt sätt.

BIld av Alexa f