Den frågan står i centrum när Världshälsoorganisationen WHO uppdaterar sina riktlinjer för dricksvattenkvalitet. Nu ska forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet bidra med expertkunskap om nya riskämnen och metoderna som används för att analysera dem.
Kunskapen om kemiska föroreningar i vatten har ökat under de senaste decennierna. Samtidigt har utvecklingen av analysmetoder gjort det möjligt att upptäcka ämnen som tidigare varit svåra eller omöjliga att mäta. Det gäller bland annat PFAS, läkemedelsrester, bekämpningsmedel och andra kemikalier som förekommer i ytvatten, grundvatten och dricksvatten.
– När de nuvarande riktlinjerna togs fram var många av de ämnen som diskuteras i dag inte i fokus på samma sätt som nu. Samtidigt har de tekniska möjligheterna att upptäcka och mäta kemikalier utvecklats, säger Gunnar Thorsén, forskare och projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
WHO:s riktlinjer används som vägledning i stora delar av världen och ligger till grund för nationella regler och rekommendationer i många länder. Därför får uppdateringarna betydelse för hur vattenkvalitet bedöms och kontrolleras framöver.
Nya risker behöver fångas upp
IVL:s uppdrag är att uppdatera information om tidigare kända föroreningar samt att identifiera vilka ämnen som bör prioriteras i de uppdaterade riktlinjerna och vilka analysmetoder som är bäst lämpade för övervakning av dessa.
Ett särskilt fokus ligger på så kallade persistenta, mobila och toxiska ämnen, kemikalier som lätt sprids i vattenmiljön och kan ge upphov till långvarig exponering för både människor och ekosystem. PFAS är ett välkänt exempel, men forskarna kommer även att granska läkemedelsrester, bekämpningsmedel och andra ämnen som i dag inte omfattas av många nationella riktlinjer.
– Vi behöver förstå vilka ämnen som innebär störst risk och vilka metoder som faktiskt fungerar för att följa dem i vattenmiljön. Det handlar inte bara om forskningsfronten, utan också om att metoderna ska vara praktiskt användbara, säger Gunnar Thorsén.
Ska fungera globalt
En viktig del av arbetet blir att bedöma vilka analysmetoder som är tillräckligt tillförlitliga och samtidigt realistiska att använda i olika delar av världen, även där tillgången till avancerad laboratorieutrustning är begränsad.
Forskarna kommer också att utvärdera potentialen hos sensorer, maskininlärning och andra AI-baserade verktyg för övervakning av vattenkvalitet.
– Vi ser en snabb utveckling där sensorer, digital övervakning och AI kan komplettera traditionella analysmetoder. På sikt kan det ge snabbare och mer kostnadseffektiva sätt att följa vattenkvaliteten och upptäcka problem i tid, säger Sina Borzooei, forskare vid IVL.
Målet är att ge WHO ett vetenskapligt underlag som kan användas när organisationen tar fram nästa generation riktlinjer för dricksvattenkvalitet.
– Tillgång till rent och säkert dricksvatten är en grundläggande förutsättning för människors hälsa. Genom att bidra till uppdateringen av WHO:s riktlinjer kan vi hjälpa till att fler får säker tillgång på vatten i stora delar av världen, säger Gunnar Thorsén.
BIld av sutulo