Att minska matsvinnet och mängden nötkött ger tydliga miljövinster och lägre kostnader, medan en ökad andel ekologisk mat ger små miljöeffekter till en högre kostnad. Det visar en ny studie om offentlig livsmedelsupphandling från IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH.
– Det är lätt att tro att hållbar upphandling framförallt handlar om att köpa in rätt produkter. Men våra resultat visar att frågan om vad som faktiskt hamnar på tallriken och vad som slängs ofta är ännu viktigare, säger Michael Martin, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Varje dag serveras miljontals måltider i skolor, förskolor och äldreomsorg. Den offentliga sektorn är därmed en av Sveriges största inköpare av livsmedel och har en viktig roll i omställningen till ett mer hållbart livsmedelssystem.
I studien har forskarna analyserat livsmedelsinköp till offentliga måltider utifrån elva olika miljöpåverkanskategorier, med Östersunds kommun som exempel. Studien visar att åtgärder som minskar matsvinnet och mängden nötkött ofta ger större effekt än flera av de strategier som traditionellt förknippas med hållbar livsmedelsupphandling.
När matsvinnet halverades minskade klimatpåverkan med omkring nio procent. Samtidigt minskade kostnaderna med cirka 3,3 miljoner kronor per år.
– Det som var mest överraskande var hur stor effekt de här åtgärderna hade. Mindre matsvinn ger tydliga miljövinster inom flera områden samtidigt som kostnaderna minskar, säger Michael Martin.
Produktionen påverkar mer än transporterna
En förklaring till att närproducerad mat inte har större klimateffekt är att transporterna ofta står för en relativt liten del av matens totala klimatpåverkan, jämfört med själva produktionen. Samtidigt visar studien att man genom att ersätta nötkött med lokalproducerat viltkött kan minska klimatpåverkan med cirka 16 procent.
– Många tänker att kortare transporter automatiskt gör maten mer klimatsmart. Men transporterna står ofta för en ganska liten del av den totala klimatpåverkan. Därför blir frågan om vad en produkt ersätter minst lika viktig som var den produceras, säger Michael Martin.
Forskarna betonar samtidigt att resultaten inte ska tolkas som att lokalproducerad eller ekologisk mat är oviktig, eftersom det innebär en rad andra fördelar som lokal livsmedelsproduktion, minskad användning av bekämpningsmedel och ökad biologisk mångfald.
Men när det gäller offentlig upphandling tycker forskarna att kommunerna i större utsträckning behöver gå från att sätta mål som beskriver vad de ska köpa in till mål som tydligare beskriver vad de vill uppnå.
– Många hållbarhetsmål fokuserar på andelen ekologiskt eller lokalproducerat eftersom de är lätta att mäta och följa upp. Men det säger inte nödvändigtvis vilken miljöeffekt som uppnås. Vi behöver i större utsträckning utgå från vilka resultat vi faktiskt vill se, säger Michael Martin.
Studien visar också att olika hållbarhetsmål ibland kan stå i konflikt med varandra. En åtgärd kan se bra ut om man bara mäter klimat, men samtidigt öka påverkan på till exempel markanvändning eller toxicitet. Därför är det viktigt att kommunerna inte bara följer upp en indikator utan ser till helheten. För att kunna göra det behöver de tillgång till bättre data om livsmedel och regionala förhållanden.
– Om vi vill att offentlig upphandling ska bidra till både klimat och biologisk mångfald behöver data finnas för fler miljöaspekter än klimat. Frågor som kommunerna behöver ställa sig är vilka åtgärder som ger störst effekt, vilka mål som kompletterar varandra och var det finns målkonflikter, säger Sofia Lingegård, forskare vid KTH.
Forskarna betonar att hållbarhetsarbetet inte behöver innebära ökade kostnader.
– Det är kanske ett av de viktigaste praktiska budskapen från studien. Genom att prioritera rätt åtgärder kan kommuner i vissa fall både minska miljöpåverkan och använda sina resurser bättre, säger Michael Martin.
