Nyheter

Dagens regelverk missar viktig potential

Samma odlingssystem kan bidra till livsmedelsproduktion, miljönytta och förnybar energi. Men dagens regelverk är inte fullt ut utformade för att ta vara på dessa nyttor samtidigt. I ett nytt positionspapper föreslår ett konsortium av svenska och danska aktörer från jordbruks-, biogas- och forskningssektorn samt offentlig sektor förändringar som bättre kan ta vara på odlingssystemens flera samhällsnyttor.

EU har satt målet att produktionen av hållbar biometan ska nå 35 miljarder kubikmeter per år till 2030. Genom den gemensamma satsningen Accel AgroBiogas, lyfter de svenska och internationella partnerna med stöd av Energigas Sverige och Biogas Danmark att det finns en betydande outnyttjad potential i biomassa från lantbrukets odlingssystem, bland annat vall, mellangrödor och växtrester.

I det nya positionspapperet Biogas in a holistic bioeconomy strategy – Unlocking Europe’s Untapped Agricultural Biomass Potential visar projektpartnerskapet hur dessa biomassaresurser kan användas för biogasproduktion samtidigt som de bidrar till andra värden i odlingssystemet.

Mellangrödor och vall kan exempelvis minska näringsläckage, förbättra jordkvaliteten och bidra till kolinlagring. När biomassan skördas och används för biogas kan växtnäringen dessutom återföras till jordbruket genom biogödsel. På så sätt kan samma odlingssystem bidra till livsmedelsproduktion, förnybar energi och miljönytta.

Vill undvika onödiga målkonflikter

En central utgångspunkt i skrivelsen är att ökad användning av lantbrukets biomassa inte behöver innebära att mark tas från livsmedelsproduktion och används för energigrödor. I stället handlar det om att bättre ta vara på biomassa från multifunktionella odlingssystem där grödorna fyller flera funktioner samtidigt.

Partnerskapet pekar på att dagens regelverk inte fullt ut värderar dessa samlade nyttor. Bristande samordning mellan bland annat förnybardirektivet RED, EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP och EU:s bioekonomistrategi kan skapa målkonflikter och osäkerhet för både lantbrukare och biogasproducenter.

– Vi behöver regelverk som ser helheten. Lantbrukets biomassa kan bidra till energiomställningen utan att ställas mot livsmedelsproduktionen. Tvärtom finns det odlingssystem där vi samtidigt kan skapa miljönytta, stärka jordbrukets resiliens och producera råvara till biogas, säger Sabine Täuber, Energikontor Syd, projektledare för Accel Agrobiogas.

Fem områden att utveckla

Skrivelsen identifierar fem områden där nuvarande regelverk och styrmedel kan utvecklas för att bättre ta tillvara lantbrukets biomassapotential:

Multifunktionella odlingssystem har en större potential än vad dagens regelverk speglar.

Ekosystemtjänster beaktas inte fullt ut i hållbarhetsbedömningar.

Regionala skillnader i odlingsförutsättningar och biomassaresurser är viktiga att beakta vid genomförandet av EU:s regelverk.

 Samordningen mellan energi- och jordbrukspolitiken behöver utvecklas för att ge tydligare signaler till lantbrukare, biogasföretag och investerare.

Ökad samstämmighet mellan regelverk och certifieringssystem kan skapa större förutsägbarhet för biogasmarknaden.

Ambitionen är att bidra till den pågående europeiska diskussionen om hur förnybar energi, jordbruk och bioekonomi kan utvecklas mer sammanhållet.

Läs positionspapperet:

Biogas in a holistic bioeconomy strategy – Unlocking Europe’s Untapped Agricultural Biomass Potential

Om positionspapperet
Positionspapperet har tagits fram av det svensk-danska partnerskapet i Accel AgroBiogas, med stöd från Energigas Sverige och Biogas Danmark. Projektet samlar lantbrukare, biogasproducenter, forskare och innovationsaktörer. De åsikter och ställningstaganden som uttrycks i positionspapperet är författarnas egna.
Om Accel AgroBiogas
Accel AgroBiogas är ett svensk-danskt projekt som arbetar för att frigöra den hållbara biogaspotentialen i underutnyttjad biomassa från lantbruket, med särskilt fokus på vall, mellangrödor och växtrester. Projektet medfinansieras av EU genom Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak. Projektets partners är Energikontor Syd, Agroväst, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Central Denmark EU office, Aarhus Universitet, Högskolan i Halmstad, Hushållningssällskapet, Skive Kommune, Fjordland och Länsstyrelsen Västra Götaland.