Nu ska närmare 100 hektar gammal jordbruksmark åter bli våtmark. Elva markägare deltar frivilligt i ett pilotprojekt tillsammans med Naturvårdsverket och tre länsstyrelser. Projektet kommer att bidra till att minska utsläppet av växthusgaser, men också till metoder för återvätning och större förståelse för återvätningsprocessen.
Naturvårdsverket driver ett flerårigt pilotprojekt kring återvätning av jordbruksmark som på sikt ska minska växthusgasutsläpp. Arbetet genomförs i samverkan med tre länsstyrelser: Skåne, Östergötland och Västra Götaland. Syftet med projektet är att öka kunskapen om återvätning av öppen mark eftersom den återvätning som sker i nuläget i Sverige oftast sker på skogsmark.
Ny viktig kunskap
Utdikade torvmarker släpper årligen ifrån sig stora mängder växthusgaser. Utsläppen är som störst från dränerad jordbruksmark på torv. I pilotprojektet kommer framför allt lågproduktiv mark, som betas eller slås, att återvätas.
– Det finns ett stort värde i att studera vilka effekter återvätningen får både på produktionsförutsättningar och på naturvärden, berättar Emma Bergman, Klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.
Projektet kommer att ge viktig kunskap om bästa metod för att identifiera lämpliga marker, markägarnas inställning och hur marken påverkas. Forskare från både Stockholm och Linköping deltar i projektet för att följa upp effekterna på växthusgasutsläppen från markerna och hur den biologiska mångfalden ökar.
Så går återvätningen till
Åtgärderna består av att gräva av och plugga dräneringsrör samt pluggar i öppna diken. Syftet är att hålla kvar vatten i området så att grundvattennivån höjs till nära markytan. Under sommaren och hösten tecknar Länsstyrelserna avtal med de markägare som valt att delta och den första grävmaskinen har precis kommit i gång med att lägga igen diken.
Innan årsskiftet är planen att börja återväta närmare 50 hektar i Skåne, drygt 10 hektar i Östergötland och cirka 20 hektar i Västra Götaland.
