Hur påverkas människors hälsa när värmeböljor, luftföroreningar och översvämningar inträffar samtidigt eller tätt efter varandra? Och hur kan samhället minska hälsoriskerna i ett förändrat klimat? Forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, har beviljats sammanlagt 59 miljoner kronor från forskningsrådet Formas för två nya forskningssatsningar om klimat och hälsa.
De två satsningarna, Cascades och Spira, leds av Petter Ljungman, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och överläkare i kardiologi vid Danderyds sjukhus. Projekten ska både öka kunskapen om klimatförändringarnas hälsorisker och bidra till att utveckla åtgärder som skyddar människors hälsa.
– De här två anslagen kompletterar varandra. Cascades undersöker hur stora hälsoriskerna är och vilka som drabbas hårdast. Spira handlar om hur vi kan omsätta den kunskapen i konkreta åtgärder inom bland annat samhällsplanering och hälso- och sjukvård, säger Petter Ljungman.
När flera klimatrelaterade händelser sammanfaller
I projektet Cascades ska forskarna undersöka hur människors hälsa påverkas när flera extrema klimat- och väderrelaterade händelser inträffar samtidigt eller tätt efter varandra. Det kan exempelvis handla om upprepade värmeböljor eller perioder med både höga temperaturer och luftföroreningar.
Med hjälp av nationella register som omfattar omkring tio miljoner människor ska forskarna studera sambanden med hjärt-kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar och psykisk ohälsa. De ska också identifiera särskilt utsatta grupper och undersöka om dagens klimatanpassningsåtgärder når dem som behöver skyddet mest.
Från forskning till samhällsförändring
Den andra satsningen, Spira, är ett nytt forskningscentrum som ska undersöka hur människors hälsa kan få en mer central roll i klimatomställningen.
Forskningen omfattar bland annat hur hälsa kan integreras i klimatpolitiken, hur bostadsområden kan utformas för att främja både hälsa och klimat och hur barns och ungas matmiljöer kan förändras. Ett annat område är hur hälso- och sjukvården kan anpassas till klimatförändringarna och samtidigt minska sin egen klimatpåverkan.
– För hälso- och sjukvården kan forskningen exempelvis ge bättre kunskap om vilka patienter som löper störst risk under en värmebölja och vilka åtgärder som behövs för att vården ska vara bättre förberedd, säger Petter Ljungman.
Båda satsningarna genomförs i samarbete med andra universitet och samhällsaktörer. Genom att kombinera forskning om hälsorisker med utveckling av förebyggande åtgärder är målet att bidra till ett samhälle som både är bättre rustat för klimatförändringarna och främjar människors hälsa.
Fakta om forskningssatsningarna
Cascades – 9 miljoner kronor (2026–2030)
Undersöker hälsoeffekterna av flera samtidiga eller på varandra följande klimatrelaterade händelser. Forskningen genomförs i samarbete med Örebro universitet och KTH.
Spira – 50 miljoner kronor (2026–2030)
En ny forskningsmiljö med fokus på hälsa i klimatomställningen. I samarbetet ingår Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Region Stockholm, Pep Kommun, Lif, Youth 2030 Movement och UNICEF.