Idén tog fart när Akademiska Hus planerade en stor utbyggnad av solceller på campus. Nicholas Etherden, universitetslektor i energisystem, såg möjligheten att koppla forskning och undervisning närmare den nya anläggningen.

– Vi behöver kunna visa studenterna hur ett elsystem faktiskt byggs i dag och hur framtidens system kan fungera. Vi kan inte fastna i att bara berätta om tekniken. Studenterna måste kunna se den och själva arbeta med den, säger Nicholas Etherden.

Drev aulan med batteri

Ett första test genomfördes den 28 maj, när gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm besökte Högskolan i Gävle. Under ministerns tal kopplades aulan bort från elnätet och försörjdes i stället med ett batteri. Sveriges Radio P4 Gävleborg sände direkt och demonstrationen fick stor spridning.

– Vi passade på när ministern skulle komma och lånade ett batteri för att kunna visa möjligheterna. Det fungerade precis som vi hade tänkt. Efteråt ville vi bygga vidare på demonstrationen och göra den permanent, säger Nicholas Etherden.

Det ledde till en dialog med Ljungbergsfonden, som nu har beviljat Högskolan i Gävle 900 000 kronor. Fonden vill bland annat bidra till att göra komplexa energisystem begripliga och visa unga varför kunskapen behövs.

– Vi tycker att det är viktigt att öka förståelsen för resilienta energisystem och samtidigt få fler unga intresserade av utbildningar som ger den kompetens som behövs. Här blir undervisningen relevant och konkret genom att studenter och unga får möta tekniken i praktiken. Satsningen kan också bidra till att växla upp både utveckling och forskning inom området, säger Sara Jons, VD för Ljungbergsfonden.

Aulan kan bli trygghetspunkt

En del av pengarna ska användas för ett permanent energilager och reservkraft vid aulan. Energilagret ska kopplas till solcellsanläggningen och användas i undervisning och forskning. Tekniken gör det möjligt att koppla bort aulan från elnätet och fortsätta försörja den med el, så kallad ödrift.

– Vid ett större elavbrott skulle aulan kunna fungera som en trygghetspunkt. Det kan finnas el för belysning och möjlighet för människor att samlas och till exempel ladda sina mobiltelefoner. Vi vill visa hur lokal elproduktion, batterier och elfordon kan göra samhället mer motståndskraftigt, säger Nicholas Etherden.

Framtidens elsystem åker ut till skolorna

En annan del av projektet blir mobil. Energilagret ska kunna tas med i Högskolans eldrivna VW-buss vid skolbesök. På plats kan batteriet kopplas samman med bilen och visa hur ett lokalt elsystem kan fungera utan det vanliga elnätet.

– Vi kan åka ut till skolor med utrustningen och låta eleverna uppleva tekniken på riktigt. Det är ett mycket bättre sätt att väcka intresse för energisystem och teknik än att bara prata om hur det fungerar, säger Nicholas Etherden.

Testas också i Hemlingborg

Den tredje delen genomförs med Gavlefastigheter i multifunktionshuset i Hemlingborg. Fastigheten har redan en stor solcellsanläggning och ett energisystem som gör det möjligt att integrera elfordon.

Målet är att demonstrera samma princip där: hur lokal elproduktion, byggnader och elfordon kan samverka i ett framtida energisystem. Hemlingborg rymmer bland annat förskola och vård- och omsorgsboende.

– Vi vill visa att mycket av den teknik vi behöver för ett mer resilient elsystem redan finns och kan användas i verkligheten, säger Nicholas Etherden.

Satsningen har också koppling till Högskolan i Gävles forskning om resilienta energisystem och planerade projekt där liknande lösningar kan testas på fler platser.

Bild: Pierre Parisot, praktikant från franska CNAM, vid Glava Energy Center i Värmland där Högskolan i Gävle testar hur elbilar kan användas som mobila batterier och reservkraft vid elavbrott. Tekniken är en viktig del i utvecklingen av framtidens mer motståndskraftiga elsystem

Foto: Nicholas Etherden/Högskolan i Gävle