Hur bygger Helsingborgshem nya bostäder med lägre klimatpåverkan utan att riva allt och börja om. I den fjärde ombyggnadsetappen på Grönkullagatan på Drottninghög, byggt 1968, är återbruk centralt. Projektet genomförs av Helsingborgshem med Skanska som entreprenör och ger nya erfarenheter av hur återbruk kan integreras i både ombyggnad och nyproduktion.

Många bostadsområden från 1960- och 70-talen står inför omfattande renoveringsbehov. I denna etapp på Grönkullagatan kombineras renovering, ombyggnad och nyproduktion med tydliga ställningstagande för att använda mindre jungfruligt material och ta vara på det som redan finns.

Ett utvecklingsprojekt i samverkan

Arbetet med att återbruka bygger vidare på erfarenheter från tidigare etapper på Grönkullagatan, och från det EU-finansierade ReCreate-projektet, som handlar om forskning om återbruk av betongelement.

–Tankar, kunskap och erfarenheter från ReCreate har vi använt och vidareutvecklat i den här etappen. Det gör att vi nu har vågat ta nästa steg när förutsättningarna finns, säger Björn Ravemark, projektchef på Helsingborgshem.

Att behålla stommen är ett avgörande beslut

Ett av de mest avgörande besluten är att behålla de befintliga stommarna till flerfamiljshuset på Grönkullagatan 39 C och D och bygga radhus i dem.

–Förslaget från Jaenecke arkitekter, visade hur vi kunde behålla stommen och samtidigt gå från ett traditionellt flerbostadshus i tre våningar till radhus i två plan. Att återanvända stommen där den står är ännu mer klimatsmart än att demontera och flytta den, säger Björn Ravemark.

Att bevara stommar och bygga om allt annat kallas i byggbranschen för att göra byggnaden ”stomren”.

–Det är ett ganska vanligt arbetssätt när stommarna är bra och värda att bevara. Helsingborgshem har gjort det tidigare, bland annat på Slottshöjden och Närlunda. Det som är nytt här är att vi bygger en ny bostadsform i gamla stommar, poängterar Björn Ravemark.

Nya arbetssätt i produktionen

Som entreprenör ansvarar Skanska för genomförandet av projektet, inklusive inventering, demontering, logistik och hantering av byggnadsdelar som ska återbrukas. Arbetet innebär nya arbetssätt i produktionen och ger erfarenheter av hur återbruk kan integreras i större byggprojekt.

–Återbruk ställer andra krav på teknisk kompetens, planering, logistik och förmåga att hantera komplext genomförande än traditionell byggproduktion. I detta projekt har vi tillsammans med Helsingborgshem utvecklat arbetssätt som gör det möjligt att ta tillvara material och samtidigt säkerställa kvalitet och funktion i projektet, säger Behar Abdulah, distriktschef på Skanska.

Betongen får flera nya liv

Betong från både demontering och rivning tas till vara på flera sätt. När den tredje våningen på Grönkullagatan 39 C/D demonteras tas de bärande betongelementen tillvara och återbrukas rakt över gatan.

–De hela betongelementen från den demonterade tredje våningen får nytt liv som bottenplatta på Grönkullagatan 43, där vi bygger helt nya radhus. Genom att återbruka betongen lokalt minskar vi både behovet av nytt material och transporterna, säger Björn Ravemark.

Den betong som inte kan användas i sin ursprungliga form krossas och används som fyllnadsmaterial.

I projektet återbrukas alltså både hela betongelement och krossad betong för att minska åtgången av nytt material beroende på vad som är tekniskt och praktiskt möjligt.

Medvetna val och prioriteringar

Alla material återbrukas inte utan vidare. Det handlar också om att prioritera rätt.

När det gäller fasadtegel finns en ambition, men också tekniska begränsningar.

–Vår målsättning är att återbruka fasadtegel till ett miljö- och cykelhus. Samtidigt vet vi ännu inte hur mycket tegel som går att få loss utan att det skadas, eftersom håltegel med cementbruk kan vara svårt att separera, förklarar Björn Ravemark.

En ambition i projektet var också att undersöka möjligheten att återbruka hela betongelement från de befintliga byggnaderna som stomme i de nya radhusen. Vi kunde konstatera att det i teorin var möjligt och att det fanns tillräckligt med element för ändamålet, även om vissa egenskaper hade behövt kompletteras för att uppfylla dagens krav.

–Genom utvecklingsarbetet har vi samtidigt fått viktiga insikter kring de praktiska förutsättningarna. För att möjliggöra återbruk av hela betongelement krävs omfattande bearbetning och kontrollerad lagring mellan demontering och återmontering, vilket innebär både logistiska utmaningar och betydande kostnader, säger säger Johan Gerstner, projektchef på Skanska.

När detta vägdes samman med projektets klimatmål och behovet av fyllnadsmassor inom området bedömde projektet att radhus med trästomme var den bästa helhetslösningen.

En viktig erfarenhet är att den mest hållbara lösningen inte alltid är den som innebär störst grad av direkt återbruk, utan den som ger bäst helhetseffekt utifrån klimatpåverkan, resurshushållning, ekonomi och genomförbarhet.

Lägre klimatpåverkan

De nya radhusen på Grönkullagatan 43 byggs med trästomme, som ett kompletterande klimatval till återbruket av betong. Genom att kombinera återbruk av stomme och betong med trästomme i nyproduktionen används mindre jungfruligt material än vid ett helt nytt bygge.

–Klimatpåverkan blir lägre när vi bygger så här, men exakt hur mycket kommer vi att sammanställa och återkomma med när projektet är klart. Det är viktigt för oss att vara transparenta, säger Björn Ravemark.

–Det mest talande i projektet är att betongelement från hus som har burit människors hem i över 50 år nu får nytt liv i nya bostäder över gatan. Att flytta hela byggnadsdelar från en byggnad till en annan är tekniskt krävande, men visar också hur vi kan ta tillvara resurser som redan finns och omsätta cirkulärt byggande i praktiken, säger Johan Gerstner.

Helsingborgshems projektchef fyller i:

’–Att vi återanvänder stommen på plats och går från traditionella lägenheter till radhus är det tydligaste exemplet. Det skapar variation i bostadsutbudet, men med mindre klimatpåverkan än om vi hade börjat om från början, avslutar Björn Ravemark.