Mitt under FN:s toppmöte om biologisk mångfald, COP17 i Jerevan, visar en ny analys från Marine Stewardship Council (MSC) och World Resources Institute (WRI) att Sveriges fyra fiskerelaterade åtaganden i den nationella handlingsplanen för biologisk mångfald hänvisar till befintlig lagstiftning eller politik, men inget klassificeras som mätbart. Globalt innehåller bara vart åttonde fiskerelaterat åtagande både ett sätt att mäta framsteg och en tydlig koppling till befintlig politik eller förvaltning.
Analysen omfattar 812 fiskerelaterade åtaganden i 74 uppdaterade nationella handlingsplaner för biologisk mångfald från 73 kustländer och EU. 60 procent av åtagandena innehåller ett mätbart mål eller en tidsgräns, medan 27 procent hänvisar direkt till befintlig lagstiftning, policy eller en förvaltningsmekanism. Bara 13 procent uppfyller båda kriterierna. Endast 10 procent av åtagandena fokuserar på ekonomiska aspekter, marknader och leveranskedjor.
Sveriges handlingsplan, som beslutades i februari 2026, innehåller fyra fiskerelaterade åtaganden. De rör bland annat havsmiljöpolitik och regler för trålning. Enligt analysens klassificering hänvisar samtliga fyra till befintlig lagstiftning eller politik, men inget av dem klassificeras som mätbart. Inget av åtagandena faller inom kategorin ekonomi, marknader och leveranskedjor, områden som bland annat kan omfatta certifiering, spårbarhet och hållbar upphandling.
Ohållbart fiske är ett av de största direkta hoten mot den marina biologiska mångfalden. Väl förvaltat fiske kan däremot bidra till att bevara friska marina ekosystem och samtidigt ge människor tillgång till hälsosam mat med lågt klimatavtryck.
Marknaden visar att mätbara mål är möjliga
Även på marknaden finns exempel på hur gemensamma mål för sjömat kan formuleras. Inom initiativet Hållbar Livsmedelskedja har svenska livsmedelsföretag enats om en gemensam färdplan för hållbar sjömat. Målsättningen är att den sjömat som företagen tillhandahåller senast 2030 ska vara 100 % certifierad, klassificerad som ”Bra val” i WWF Fiskguiden och/eller följa andra hållbarhetsinitiativ som är relevanta, trovärdiga och transparenta.
– Genom Hållbar Livsmedelskedja har svenska livsmedelsföretag satt gemensamma, mätbara mål för att driva omställningen mot en mer hållbar sjömatsproduktion. Det är ett tydligt exempel på hur ord kan omsättas i handling, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert på WWF.
Frågan engagerar också konsumenterna. I en global undersökning som GlobeScan har genomfört på uppdrag av MSC uppger 59 procent av konsumenterna att regeringarna ansvarar för att skydda haven, men bara 26 procent anser att regeringarna gör ett bra jobb. I Sverige uppger 88 procent av konsumenterna att de är oroade över havens tillstånd.
– Det är positivt att Sveriges fiskelöften är förankrade i politik och lagstiftning. Men ett löfte som inte går att mäta är svårt att hålla någon ansvarig för. Med bara fyra år kvar till 2030 behöver vi veta vad som ska förändras, när det ska ske och hur framstegen ska följas upp. Svenska livsmedelsföretag visar redan att det går att sätta tydliga och mätbara mål för hållbar sjömat. Samma tydlighet behövs i arbetet för haven, säger Carl Dahlman, Sverigechef på MSC.
Inom Kunming–Montreal-ramverket ingår indikatorer kopplade till fångster som certifierats enligt MSC:s standarder och till företag med MSC:s spårbarhetscertifiering. Indikatorerna kan användas av länder för att följa upp framsteg mot ramverkets mål.
Fakta: COP17 och världens naturåtaganden
COP17 är FN:s toppmöte om biologisk mångfald och äger rum i Jerevan, Armenien, den 19–30 oktober 2026. Länderna följer upp arbetet med målen i Kunming–Montreal-ramverket.
Ramverket antogs 2022 och innehåller 23 mål för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Ett av målen är att skydda 30 procent av världens land- och havsområden.
Länderna ska ta fram nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald, så kallade NBSAP:er. Sverige beslutade om sin uppdaterade handlingsplan i februari 2026.
Ramverkets mål 10 handlar om att säkerställa hållbar förvaltning av jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk.
Varför det spelar roll: Mätbara mål gör det möjligt att följa upp framsteg och bedöma om åtaganden bidrar till att skydda den biologiska mångfalden. Det återstår bara fyra år till 2030.
