Det pratas mycket om hållbart samhällsbyggande och hur man planerar framtidens fastigheter. Om energismarta nybyggen, klimatcertifierade materialval och en grön infrastruktur som tar städerna in i framtiden.

Det är viktiga detaljer som man bör lägga ett stort fokus på, men något som glöms bort bland stora framtidsvisioner är vetskapen om att vi redan är på god väg med hållbarhetsarbetet i samhället.

Det hållbaraste huset är det som redan är byggt

Att uppföra en ny byggnad innebär enorma insatser av energi och material. Betong, stål, transporter, markarbeten och i många fall rivning av fastigheter – allt lämnar tydliga klimatavtryck. Att istället ta tillvara och förädla det befintliga bostadsbeståndet är en av de mest resurseffektiva strategier man kan välja. Sedan går det inte att förneka att vi är i behov av bostäder så vi blir fler – inte minst i storstäderna. Hållbarhetsvärdet stannar heller inte vid materialfrågan. En fastighet med engagerade ägare, och boende som vill och kan engagera sig i sin boendemiljö och kringliggande frågor, är det positivt då fastigheten kan förvaltas på ett annat sätt. Besluten om underhåll, energieffektivisering och upprustning fattas av dem som bor i byggnaden. Det skapar ett naturligt incitament till ansvarsfull förvaltning som ett traditionellt hyresförhållande sällan kan erbjuda på samma sätt.

Ombildning av hyresfastigheter till bostadsrätter är något som funnits sedan 80-talet, mer specifikt sedan 1982 då Ombildningslagen trädde i kraft i Sverige. Sedan dess har ombildningar skett successivt genom året och har setts som en möjlighet för människor att äga sitt boende och på sikt få ut ett värde av sitt boende. Välskötta fastigheter håller länge, har lägre driftkostnader och bidrar till stabila, attraktiva stadsdelar.

En process som kräver mer än goda intentioner

Att ombilda en hyresfastighet till bostadsrätter kräver juridisk kunskap, ekonomisk planering och en förmåga att samla människor för att ta ett gemensamt beslut – ibland tar det några månader, ibland längre. En bostadsrättsförening måste bildas och registreras hos Bolagsverket samt att fastighetsägaren ska kontaktas och förhandlas med.

Man behöver också en teknisk besiktning av fastigheten samt upprätta en ekonomisk plan som ska godkännas av Boverket. Därtill krävs att minst två tredjedelar av hyresgästerna i berörd fastighet röstar ja på köpstämman för att ombildningen ska kunna genomföras. Därför är det tur att experter på området finns. Restate är en ombildningskonsult med gedigen erfarenhet av ombildningar och hjälper föreningar att navigera i processen från första steg till tillträde. Med jurister, ekonomer, värderare och mäklare samlade under ett tak kan frågor som annars riskerar att välta ett projekt hanteras utan att tempot tappas. Det faktum att de enbart tar betalt när ombildningen faktiskt är genomförd berättar en hel del om hur de ser på sitt uppdrag och sin roll i processen.

Äganderättens effekt på det levande kvarteret

När fler boende äger sina lägenheter förändras relationen till den byggnad de lever i och till grannskapet i stort. Forskning inom stadsplanering och boendesociologi visar återkommande att en hög andel bostadsrätter i ett område korrelerar med ökat engagemang i gemensamma utrymmen, bättre fastighetsunderhåll och starkare lokal identitet. Det är mjuka värden med hårda, mätbara konsekvenser för hur ett kvarter utvecklas och förnyas över tid.

En ombildad fastighet är inte bara ett juridiskt skifte i ägandeform. Ur ett stadsbyggnadsperspektiv är det svårt att hitta ett mer kostnadseffektivt sätt att stärka ett kvarters resiliens och livslängd. Engagerade ägare ger inte bara fastigheten ett längre liv, de ger också grannskapet ett djupare rotfäste.