Energiplanering är central för näringslivets utveckling och omställning till fossilfri produktion, liksom för Sveriges beredskapsarbete. I nära samarbete med Arvika och Kristinehamns kommuner, har Krook & Tjäder utvecklat metoder för att analysera framtida energibehov och omsätta dem i fysisk planering.

– När samhället elektrifieras, industrin utvecklas och energisystemet ställs om får det konkreta konsekvenser för markanvändningen. Produktion, distribution och lagring av energi kräver fysisk plats. Därför behöver energiplaneringen kopplas till den fysiska planeringen, säger Linnea Hedin, arkitekt på Krook & Tjäder.

I Arvika har Krook & Tjäder arbetat med en strategisk energiplan som kombinerar den lagstadgade energiplaneringen med ett tematiskt tillägg till översiktsplanen för förnybar energiproduktion. Arbetssättet har uppmärksammats av bland annat Energimyndigheten.

Scenarier snarare än en prognos

– En central del har varit att arbeta med scenarier snarare än en enda prognos, berättar Linnea. I Arvika byggde vi upp arbetet stegvis, från nuläge och framtida energibehov till olika scenarier för energikonsumtion, energiomställning och självförsörjningsgrad.

Metoden har sedan vidareutvecklats i Kristinehamn, där projektgruppen tagit fram scenarier för både konsumtion och produktion och strukturerat utvecklingen i Lite, Lagom och Extra. Konsumtionsscenarierna omfattar nuläge, kända projekt, planberedskap, övergång från fossila bränslen och energieffektivisering. Produktionsscenarierna utgår på motsvarande sätt från befintlig produktion, repowering, ny vindkraft och solenergi.

Ett viktigt grepp i båda kommunerna har varit att skilja mellan känd utveckling och planberedskap.

– Det gör att planen inte behöver hävda att en viss etablering kommer att ske, utan kan visa vilken energiberedskap kommunen behöver skapa för olika möjliga framtider. Kommunens roll är inte att bygga nya vindkraftverk och industrier utan att möjliggöra den framtid vi vill ha, säger Linnea.

Kunskap bortom energistatistiken

Frågan är komplex och kräver samverkan mellan energiproducenter, nätägare, näringsliv och kommuner. Som processledare har Krook & Tjäder samlat kommun, näringsliv, myndigheter, region och akademi i gemensamma workshops för att föra samman olika perspektiv och kunskap.

– Workshops har varit en del av själva analysen, inte bara ett sätt att förankra arbetet, menar Linnea. Genom dem kan vi kombinera energidata med kunskap som inte alltid syns i statistiken. Det kan exempelvis handla om industrins expansionsplaner, behov av effekt, möjliga sol- och vindkraftsetableringar, batterilagring och konflikter om mark.

Från energibehov till markbehov

En viktig del av metoden är att översätta energiscenarierna till fysisk planering. Arbetet följer en kedja från framtida utveckling och energikonsumtion till energiproduktion och effekt, infrastruktur, markbehov och kommunala ställningstaganden.

I Arvika har det bland annat inneburit att identifiera områden där vind- och solenergi bedöms som mindre lämpliga och väga behovet av energiproduktion mot andra markanspråk och värden. I Kristinehamn har separata kartor för konsumtion och produktion använts som verktyg för att synliggöra etableringsområden och potentiell energiproduktion geografiskt.

– Scenarioarbetet är inte ett slutmål i sig. Det handlar om att använda scenarierna som underlag för politiska vägval och ställningstaganden, säger Linnea.

I Kristinehamn är nästa steg att formulera vad som krävs för att uppnå en önskad utveckling och föra frågan vidare till en politisk målsättnings- och inriktningsprocess. I Arvika har arbetet redan omsatts i en utvecklingsinriktning med ställningstaganden kring markanvändning och energiproduktion.

Tvärdisciplinär kompetens och lokal förankring

Arbetet kräver kunskap om energi, samhällsplanering, näringsliv och miljö. En viktig del av Krook & Tjäders roll är därför att jobba mycket nära kommunens tjänstemän, samla olika perspektiv och omsätta dem till ett underlag för fysisk planering.

– Olika bakgrund och arbetssätt kan till en början vara utmanande, framför allt när det gäller skala och detaljeringsnivå. Men att arbeta med frågorna tillsammans gynnar både slutresultatet och förankringen, säger Linnea Hedin.